Amager n tefsut gar taddart d tayeḍ.

0

Tafsut, aẓar-is « FS », deg-s ad d-nekkes sin n yimyagen, yiwen « FSU », anamek-ines : -fsu taduṭ-, wayeḍ fsu anamek-ines juǧǧeg. Tameɣra n tuɣalin n tefsut tejbed ɣef tlata (3) n imulas, deg-s ad naf snat n talliyin d timeqranin, yiwet : taggara n waggur n Fuṛar : « d amenzu n tefsut » tayeḍ, d ass n 21 meɣres : « tiririt n uzal ».

Yal tamnaṭ amek i tettmagar tafsut, yal taddart amek tettheggi imensi-ines. Awal nekk ad t-id-awiɣ ɣef yimensi n tefsut di taddart-nneɣ, AGARSAFEN, d umgarad yellan di kra n tuddar niḍen di tmurt n Leqbayel.

Ugar n 50 n yiseggasen-aya ur d-yelli imensi n tefsut di taddart-nneɣ, ass-a steqsaɣ kra n temɣarin-nneɣ ɣef wamek ttmagaren zik tafsut, nnant-iyi-d :

Tameddit n wass n umenzu n tefsut, ad d-jemɛen lemwaɛen (dduzan) ideg i sewwayent tlawin yal ass, ad ten-ssirdent, ad ten-smarayent wa ɣef wa, ar tagara ad ten-smiren ɣer lḥila (tɣawsa) niḍen. Aman-nni s-wayes uraden dduzan-nni, ad ten-awin ad ten-neɣlen ɣer ugudi, as-nini :
-Atan ay ibeɛɛac lḥeq-nwen, anda nniḍen qqaren « Atan imensi-nwen, ay ibeɛɛac ! ». Wagi d imensi n yibaɛɛac. Sakin tulawin ad d-grent aɣrum ara ččen d imensi, d winna kan ara ččen i yimensi ad t-sxelḍen s tazart akked zzit.

Azekka-nni ad kkrent zik tlawin, ad d-dment sebɛa (7) isufar n useqqi aquran, neɣ n xuḍra… ama d ibawen, tajilbant, lḥemmeẓ, tifejɣal… neɣ d lleft, zrudiya, takurjiḍt… Ad ten-yesserḍben, ad ten-sewwent, yal wa ar wayen yesɛa. Llan wid d-yettawin diɣ tigerruyin n uderyis neɣ aẓar n uderyis, meɛna mačči akk imezdaɣ n taddart sewwayen aderyis, drus maḍi i tent-id-yettawin acku, imɣi-agi ulac-it di temnaṭ-nneɣ, ala wid yettsewwiqen ar Uqbu i t-id-yettaɣen.

Aderyis, d isem n yiwen n yemɣi i d-yettemɣayen di teẓgi. Imɣi-agi deg-s ddwa, yessiǧhid tafekka n wemdan, yettwexxir fell-as aṭas n waṭṭanen. Γef waya, ttgen syes imensi ideg ara ččen akk iɛeggalen n wexxam.

Axxam anda yella yimɣi uderyis, tulawin ad sqecrent tigerruyin-is, neɣ aẓar n uderyis… ad sduklen akk isufar-nni ar teccuyt, ad rekkmen akken s uderyis-nni, ad qeflent aseksut sufella-s. Aseksut yeččur d seksu neɣ d berkukes, yal wa ayen i yebɣa ad t-iseww ass-nni, wa d seksu, wa d berkukes, seksu-nni ad ifur deg waman-nni n uderyis. Llan wid i irennun timallalin ad wwent deg waman d tuftilin, qqaren-d akken ad yefti useggas. Yella wanda xedmen taɣerbalt n uftil, ad sewwen ibawen, lḥemmeẓ, tajilbant.. ad ten-sewwen deg waman, ad ten-ssufɣen ɣer beṛṛa, qqaren-ak : bac akken ad yefti useggas.

Taɣarbalt-agi ɣur-neɣ di taddart nxeddem-itt deg yiwuǧǧiben, tulawin xeddment afḍir rennunt ibawen, irden, iḥemmeẓ ad ččarent taɣerbalt, ur tt-sewwayen ara alarmi d ass wis tlata (3). Mi tt-sewwent, azekka-nni afellaḥ ad iruḥ ad yekrez as-yini :

A lukan di yeɛmireɣ,

D tayuga ara aɣeɣ

Axxam-iw ḥseb-it yuli

Ad kkreɣ ṣbaḥ ad ẓalleɣ

Ad ruḥeɣ ad kerzeɣ

Ad jemɛeɣ deg nnɛami

Imi nekk-nni jaḥeɣ

Di lqahwa ay ɛecqeɣ

Laḥbab-iw kerhen-iyi

Mi yewwa ad kksen aderyis-nni ad t-ḍeggren, ad ɛemren aseqqi-nni, ibawen-nni, lḥemmez-nni, tifejɣal….. ad dehnent syes seksu-nni, maɛna mi ččan di seksu-nni ur ilaq ara ad swen aman alarma d tameddit.

Win yesɛan tawelliyt ass-nni a s-yessiwel ad tefḍer, ad tt-ečč imekli.
Llan wiyaḍ, wid ur nezmir ara, sewwayen kan timellalin deg uderyis-nni di zzit (deg uḍebbax), mi wwant ad ḍeggren aderyis-nni, timellalin-nni ad tent-ččen, aman ur tessen ara daɣen alarma d tameddit n wass.

Azekka-nni ṣṣbaḥ zik, tin yesɛan lmal, ad kkrent zik ad ruḥent ad d-ḥuc laḥcic ara ččen, asen-t-iḍegger ar lmedwed asen-tini :
« Becrem-t, becrem-t ay ulli
Ffɣent lyali ! »

Tulawin sewwayent tiɣrifin, ad ffɣent ar yigran d tmizar ad refden lejfun n teɣrifin-nni s igenni ad as-qqarent  :

A Lalla tafsut mm ijeǧǧigen
A tikli n tsekkurt ger iberwaqen
Nekki mmugreɣ-kem-id s icewwaḍen
Kemm-i, mmager-iyi-d s ijeǧǧigen !

Tulawin yessusuyen, ad ffɣent ad susisin-t tiẓin d yirden, ad ttawin-t asefru-agi :

Ay axi tecbeḥ ccetwa

Mi ara kkaten ideflawen

Ay axi tecbeḥ tejmaɛ

Mi ara teččar d irgazen

Ay axi tecbeḥ tefsut

S lewrud d ijeǧǧigen

Nekni ad nruḥ ad nsesi

Ad nawi timẓin d yirden

Igerdan tefɣen ar tmizar ttawin-d ijeǧǧigen, ajeǧǧig n wuzzu, win umezzir… Ssentayen-ten di lefraci n tewwura n yixxamen, akken ad mmagren tafsut s ijeǧǧigen.

Irgazen n taddart tefɣen ar tmizar, ar teẓgi d izuɣar, ttawin yid-sen ilmeẓyen ttemmalen-asen isemawen n yimɣan. Mi ara teddun deg ubrid ar teẓgi, yal mi ara d-mlilen imɣi, neɣ aseklu ad ḥebsen asen-d-fken isem-is : wagi d azzu, wagi d amezzir, wagi d qlilu, tagi d tasaft, wagi d afaraz…   Irgazen ssuturen i ilmeẓyen akken yal yiwen deg-sen ilaq ad d-yejmaɛ sebɛa (7) yimɣan yimxallafen ɣef wid d-jemɛen yimdukal-is, yerna ar tagara yal ilemẓi ilaq ad yefk ismawen n yimɣan i d-yejmaɛ, akken ad d-iban ma yella cfan ɣef yismawen-nsen neɣ ala. S wakka i slemden ismawen n yimɣan yellan deg ugama sumata, acku ziɣ ulac iɣerbazen, d timeɣriwin-agi i d iɣerbazen-nsen.

Ttawin-ten daɣen ar ṣṣyada, akken ad issinen ad ṣeggden, ad issinen amek ḥekkren s tmegḥelt, d lbarud…akken daɣen ad issinen ismawen n yiɣersiwen, leḍyur d ibeɛɛac…am wakken i snen ismawen n yimɣan d isekla. Ad issinen i wacu i umi qqaren ajaɣiɣ, awtul, uccen, ijirmeḍ…

Imi ara d-uɣalen yilmeẓyen si ṣyada , ttawin-d yid-sen ayen d-ṣeggden farqent i taddart, xeddmen syess imensi.

Tameddit n wass, d nnuba n telmeẓyin, ttawin-tent tlawin, ad glilzent deg umruj, qqaren-as aglilez n tefsut.

Zik-nni amek ttemyezwaǧen, amek xedmen tiwaculin ? bac ad yezweǧ ilemẓi d tlemẓit, ilaq ad awḍen lwaqt n zzwaǧ, tulawin gzant aya. Deg uglilez-nni n tefsut, at-taddart ttextirint tilmeẓyin i yewwḍen ad sbeddent axxam aseggas-nni d-iteddun, tilawin gar-asent ɛelment s waya.

Anda nniḍen imezdaɣ n taddart akken ma llan ad cebbḥen, ad d-ffɣen, ad zwiren sdat-sen arrac (igerdan) ad xedmen aceqquf n tfeqlujt ɣef udmawen-nsen, ad zwiren ad cennun : « ad nemmager tafsut argaz tameṭṭut. ».

Igerdan-nni ad d-zzin akk i taddart, ad sṭebṭuben ɣef tewwura, yal axxam ad ffeɣ tmeṭṭut asen-d-yessufeɣ tiẓidanin, ayen akk ara d-jemɛen akken ttaken-ten i igerdan imuḍan ur yezmiren ara ad d-yeffɣen, ad ḥedren i tmeɣra. Ad rzun ɣur-sen asen-awin amur-nsen, asen-inin : « ataya umur-ik, terza-d ar ɣur-k tefsut… ».

Akka-agi ay tedder teqbaylit, akka i yedder umawal n teqbaylit si zik ar ass-a,  seg wa ɣer wa, seg yimi ar umeẓẓuɣ, alarmi d ass-a

Fahim MESSAOUDENE

*Amagar n Tefsut ! L’accueil du printemps, La conférence de Rachid OULEBSIR 25 mars 2016 

 

Share.

About Author

Avatar

Fahim MESƐUDEN, d yiwen n umedyaz u d amyaru s tutlayt n teqbaylit, ilul ass n 07/05/1981 deg taddart n Uzaɣar Ɛwana, taɣiwant n Yiɛekkuren. Deg useggas n 1986, imawlan-is ruḥen zedɣen di taddart n Agarsafen, taɣiwant n at-yeǧǧer, id-yezgan γer tama n teẓgi n ukefadu, anda yella yezdeɣ ass-a, sebba n waya d aɣerbaz ay-s ulac deg taddart i deg-i s teɣli timiḍt. Deg useggas-nni i yekcem s aɣerbaz amezwaru n taddart-agi. Seg uɣerbaz alemmas ar tesnawit, si tesnawit ar tesdawit, yeffeɣ-d s-yinna deg useggas n 2004, s ugerdas n DEUA en électronique. Yessker-it-id umussu adelsan n taddart-is, d netta it ideggren ad iḥemmel tira, tamedyazt, d yidles sumata. Seg ujrured ar waḥrured, seg waḥrured ar tikli. Skud teddun wussan, yettidir timsal, tidyanin, allaɣ-is yesseklas-itent d isefra akken ad idirent i lebda. Si temẓi-s i yekčem γer wannar n yidles, imi kra n win i ikečmen deg-s yekkat ad-yawwi amaynut. Fahim yella d imceggaε n Radyu n Numidya deg useggas 2011, aṭas n tedwilin i yessekles i umaṭṭaf-agi. Deg useggas n 2014 yebda yettaru imagraden s teqbaylit deg waγmis « Tiɣremt » s yisem « Tansa n Talsa ». Xas akken abrid n usiẓreg ḥarcaw, netta yelḥat ḥafi, yerẓa asalu-s deg useggas n 2013 yessufeɣ-d adlis-ines amezwaru, di teẓrigin RichaELSAM, azwel-is : « Tiyersi (le nœud) », d ammud n yisefra deg-s 38 isefra. Aseggas mbaɛd, di 2014, yerna yessufeɣ-d adlis niḍen, d ammud n tullisin akked tneqqisin, azwel-ines « Timsirin n ddunit ». D adlis-is d-yeffɣen di teẓrigin n SEFRABER di tmurt n Fransa. Ugar n waya, Fahim ass-a d aselmad n tiliktrunit deg uɣarbaz n uselmed n lḥerfat n BUXALFA ( Tizi Uzzu )

Leave A Reply