Tamellaḥt n Belɛeggal agerruj uffir

2

Zik imeddukal-iw di tiddukla Numidya, ssawalen-iyi-d ɣef tmellaḥt, ama ɣef ccbaḥa-ines ama ɣef wemkan i tesɛa di tdamsa n temnaṭ-nni, ama ɣef wadeg tesɛa deg wansayen, d-icuddem ɣef wamek d-tekksen tasent (lemleḥ) d wamek tt-znuzuyen. Ɣriɣ adlis n tmellaḥt n Belɛeggal. Acukan germi ara slen imeẓẓaɣ d mi ara walint wallen ur yelli kif kif.

Nebda-d abrid seg Cekbu tasebḥit akken ad nfares tasmuḍi, nteddu am imeslab, neɣ win iteddun nebla lmeqsud, ur nezrib ara tikli xas akken abrid ɣezzif yenneḍ. Lexla, lexla, seg weḥriq ɣer wayeḍ.

yessenger-aɣ llaẓ, ur d-newwi acemma yid-neɣ, acukan nerra-d ttar si tẓurin, tibexsisin, tikermusin, am wakken i qqaren deg wanzi:  iḍal waɛrab ɣef lexrif.

Deg tasift d nettat i d talast ger Cekbu d Belɛeggal, nesgunfa, neṭṭes aman ttregrugen iselman ttcalin deg tmedwa amzun akken qqaren-aɣ-d: anṣuf yes-wen. Ccbaḥa n tasift-nni mazal ur ẓriɣ ara am nettat.

Lḥasul abeḥri tili aman, Aseɛdi d win iqegglen dinna. Xerṣum yiwet n tsaɛet deg unebdu-agi.

Nella d aṣubbu i d-nṣub, si Cekbu, tura d tasawent, ara nali. Nerna ttɛebga ẓẓayen n yeqraben-nneɣ.

Nekka-d abrid ufella, yessawen  am win yettalin tigejdit  d tigejdit, d wagi iwumi qqaren ttɛebga tazzla usawen, ali taliḍ, tiɣilt yekfan a d-tban tayeḍ, alarmi d tiɣilt taneggarut, ssyinna yettban-d yiwen ubeṭṭaḥḍah deg tlemmast n wasif, sekra din d amellal, ad as-tiniḍ yessaɣ-itt wedfel deg yunyu, ziɣemma d d tasent (lemleḥ) deg yemdunen, yaḥesrah a zik –nni, asmi akken yeɛmer ssuq n tasent, ttasen-d si yal tamnaṭ. Ttaǧwen tasent, tikwal ttbeddilen-tt s nneɛma (irden, timẓin, lxeḍra,….).

Iberraken-nni yellan dinna, (d tixxamin deg xezznen tasent, daɣen sgunfuyen dinna, llan wid yegganen dinna acku yebɛed webrid ɣer taddart) tuget deg texxamin-nni derment, uɣalent d ixerban, ula d imdunen mačči atas i d-yegran. Itij seg igenni yekkat-d ɣer tasent, tasent tettarra-d izenzaren n yiṭij d afella, tikwal alarma tullsent wallen-ik, nesteɛfa dinna, limer llin cwiṭ n waman d cwiṭ n lqut ad nesɛeddi iḍ-nneɣ dinna. Meqqar ad farṣent wallen ccbaḥa n tmellaḥt d isem-is i d lmeɛna-s tamellaḥt, temleḥ, temleḥ yehwa-yas.

Tezga-d ger snat n tɣaltin nettat deg tlemmast. Amzun akken tiɣaltin-agi ttɛassant fella-s, am tyemmat yeṭṭfen mmi-s deg yirebbi-ines.  Tettraǧu anwa ara yilin d inebgi-ines akken ad t-tbud s ccbaḥa-ines ifazen. Xas akken tuɣal d ttelt-lxali  tesbur talaba n ccbaḥa i lebda, am teslit deg wass n tmeɣra. Tugi ad teknu zdat iseggasen n tewlawla. Ttekkes lxiq i wid ixaqen, ah limer a d-yuɣal yiḍelli, asmi tzehher iḍ d wass. Asmi akken arraw-is bedden fell-as, asmi sen-d-tettak si lxir-ines nebla ceḥha, tura lxir yella win ara yestenfɛen yes-s ulac. Tamellaḥt mazal-itt d tabuxalfit, mazal tettak-d lxir-ines. Xas akken ɣunzan-tt nettat ur tɣunza yiwen.

 

 

 

Share.

About Author

youcef achouri

Youcef Achouri d aɛeggal di tiddukla Numidya, d amedyaz, d ameskar s tutlayt tmaziɣt, ddeqs n tsuqqilin i d-yerra ɣer tmaziɣt, gar-asent: - « Cyrano de Bergerac », « Al Aǧwad »... ; am wakken daɣen i yura ungal « ijeǧǧigen n ccwal» d wammud n tullisin. Am wakken i yella daɣen seg igejda n weɣmis « Tafukt », asmi yella s ttawil n lkaɣeḍ. Yella daɣen d yiwen si terbaɛt umezgun n tiddukla Numidya. Ar tura, ddeqs seg isenfaren-ines werɛad d-ffiɣen...

2 commentaires

  1. mokrane B

    Tamellaḥt n Belɛeggal d yiwen ugerruj yesɛan azal ameqqran si tama umezruy n tama n At Ɛebbas d temnaḍin i s-d-yezzin, d asenduq i ijemɛen leknuz.
    tamellaḥt n Belɛeggal ugar ɣef lemleḥ i d-ssufuɣen At Belɛeggal zik, tella d ssuq, win yesɛan kra n lɣella ini yawi-tt-id ar din akken a tt-ibeddel s tasent (lemleḥ),
    ulac daɣen tameṭṭut i yeggaren taccuyt mebla lemleḥ, ɣef waya i ssawḍen yemsaǧawen n lemleḥ ar yal tama, ur ǧǧin lǧiha ur wwiḍen. Tamellaḥt n Belʷeggal d amezruy lqayen yegren iẓuran, assagi anagar kra yemdanen i tt-yessefqaden, d nnger i s-d-yezzin. Lemmer terbiḥt ddunit, ad tuɣal d asalay (musée).

  2. Avatar
    Laougab Bouridane on

    yella yiwen wedlis i d-ssuffɣen watmaten : L.Oualha, M.Bouridane d K.Hocine, ɣef tmellaḥt n Beɛeggal. Adlis-a yewwi arraz n Dda Lmulud At Mɛemmer. Adlis-agi yewwi-d ɣef tmellaḥt n Belɛeggal yakk d umzruy n taddart n Belɛeggal.
    Ma d lemleḥ n Belɛeggal d lmeɛden yellan deg wedrar, ttazzalen fell-as waman, ini ffɣen-d d imerɣanen si yiwet n tala. tlata neɣ ugar lenwaɛ n lemleḥ i d-ssufuɣen, yella « lemleḥ n tderɣalt » netta d le 1er choix, llan sin nniḍen. lemleḥ lɛali ssexdamen i wučči, ma d wiyaḍ i leqdic nniḍen.

Leave A Reply