Brahim At-Ɣubri, s yisem-is unṣib Brahim RAḤMI, ilul-d ass n 11 dg unbir 1966 di Tizi Uzzu. Si temẓi-s i yiḥemmel snitra, d aqcic d amecṭuḥ yezga ar warraw n xalti-s, imi ineggura-agi yuɣ lḥal sɛan snitra deg uxxam. Brahim yessaram yiwwas ad yessin ad yurar snitra am netta am warraw xalti-s. Iswi-s yeẓẓa-t deg wul-is yesway-it s usirem. Yezga d warraw xalti-s, yettfaras tugnatin yid-sen, ijebbed-it uzuzen n yinzizen akked uẓawan d sseklas snitra-nni yebɣa ula d netta ad tt-id-yessenṭeq yiwwas, ad yissin ad yurar s-yess. S ukukru akked lebɣi, sya ɣer da ad tt-id-yeddem gar ifassen-is, ciṭuḥ, ciṭuh alarmi d asmi t-id-yessenṭaq.
Ussan i yiɛeddan ruḥen
Neẓra ur d ttuɣalen
Ggran-aɣ-id d asmekti
Acḥal nuzzel di tẓegwa
N teddu ur iban sani
Ur neǧǧi adrar luḍa
Neccef deg yiɣezran ttirini
Ama d iṭij ama d lahwa
Ur n-ɛeggu di tikli
Yefreḥ wul mi d-yemmekta
I yesɛedda di temẓi
Deg useggas n1983, yekcem ar uɣerbaz alemmas. Iswi-ines amezwaru yebɣa ad yaɣ snitra. Bac akken yuɣ-itt-id, ixdem-asen ṭanṭana deg uxxam. Yeddem yeznez asegzawal, 4 n lbuṭat n tuga akked 20 n litrat n zzit. Yuɣ-d snitra-s dayen, syinna yebda umecwar-is, yebda yessenṭaq-d kra n tezlatin n yicennayen nniḍen, am : Yidir, Yugurten, tarbaɛt Afus…
Deg useggas n 1986 yekcem ar tesnawit, CIHANI Bacir, n temdint n Yiɛeẓẓugen. Ifures tagnit iṛuḥ yekcem s axxam n yilmeẓyen yellan dinna, dinna yufa wid t-yugaren tamussni, yelmed ar ɣur-sen, yelmed s tidet aẓawan ɣef lkaɣeḍ. Imiren-nni yakan yebda yettaru isefra-ines imezwura, d isefra n temẓi, n tayri, n tmeddurt n yilmeẓyen n yal ass. Yebda yeǧǧuǧug yiswi-is, yewwi abrid-is ar sdat, yebda yessalay tizlatin, yessaram ad yessekles yiwwas tizlatin-ines deg uḍebsi.
Waɛren lehdur deg yimawen
N bedd nettawi s lewhi
N lul-d cudden-aɣ allen
Nettɛic di ṭṭlam d tsussmi
Xelqen-d rrehba deg wulawen
Akken ur tettili tdukkli
Di talilt-nni, 1987, id t-lul tarbaɛt n At-Ɣubri, d tarbaɛt d-yesduklen imdukal yettemlilin deg uxxam n yilmeẓyen n Yiɛeẓẓugen , gar-asen yella Brahim, Aḥsen, Aɛli, Riyaḍ, Fateḥ…, yal yiwen d acu n wallal yetturar. Tarbaɛt yemmalen ar uẓawan atrar, ar tezlit tatrart. D tarbaɛt d-yufan annar ihegga, imi yal yiwen deg-sen yessen ad yurar allal-ines. Bdan isurifen-nsen imezwura cennun tizlatin n wiyaḍ, Idir, Abranis… Akken d tabaɛt bdan xeddmen timeɣriwin deg tuddar akked tiddukliwin tidelsanin.
A tidet isem-im yelha
Deg wawal mi ara kem-id adren
Aḍar-im fell-i i yelḥa
Yeǧǧa-d ccama meqren
Deg useggas n 1990, wwin-d amkan wis 3 deg tfaska taɣelnawt n uẓawan atrar, d yellan deg temdint n WAHRAN. Atekki-nsen deg tfaska-agi yerna-asen afud meqqren akken ad aẓen ar sdat ugar n wakken llan. Ilmeẓyen-agi ur qqimen ara kan deg tmeɣriwin, wwin abrid-nsen ar sdat, ssawḍen skelsen tasfift-nsen tamenzut s yisem Tarbaɛt n At-Ɣubri, d tasfift n yefɣen ar ssuq deg useggas n 1991, azwel-ines : « Fkiɣ lɛehd i wul-iw ». D aḍebsi yewweḍ-n tameẓẓuɣt n yal d ilemẓi n wass-nni, kra n tezlatin mazal-itent ara ass-a ddrent, sellen-asent yilmeẓyen, amedya n tezlit :
Fkiɣ lɛehd i wul-iw
Muḥal ad ḥemmleɣ tayeḍ
I tin umi hdiɣ temẓi-w
Teǧǧa-d ul-iw d asemmaḍ
Teǧǧa-d ul-iw d asemmaḍ
Akka ! Tilufa n ddunit ur ǧǧan-t ara Tarbaɛt-agi n At-Ɣubri ad tidir lebda, ula ad tt-kemmel abrid d wwi. Deg yiseggasen-nni n 1994, anda tamurt-nneɣ tesɛedda ussan berriken akked teswiɛt ḥarcawet. Dɣa amur ameqran n yiɛeggalen n tarbaɛt-agi At-Ɣubri unagen ar tmurt n Fransa, yeqqim-d Brahim uḥd-s. Uḥd-s ikemmel abrid, yewwi snitra-s deg ufus yebda tikli-is deg ubrid n tẓuri. Uḥd-s ur ixemmem ara ad yessekles tisfifin nniḍen, yeǧǧa akud ad yexdem ccɣel-is. Yuɣal yekcem deg lecɣal nniḍen, ayen akk icudden ar uẓawan. Yuɣal d amẓawan ( musicien ) yetturar i waṭas n yicennayen nniḍen, yettseggim aẓawan n tezlatin n wiyaḍ… Akken alami d aseggas n 2009.
Tikwal qqareɣ-as : « Kemm d akal »
Neɛfes-ikem mebla lebɣi
Tikwal qqareɣ-as : « Kemm d akal »
Tessasayeḍ-d ṭṭrad d yimenɣi
Tikwal qqareɣ-as : « Kemm d akal »
Tefkiḍ tudert i yal imɣi
Deg useggas n 1994 alarmi d 2005, yella d aɛeggal n tiddukla n uxxam n yilmeẓyen n Yiɛeẓẓugen, dinna yella ɣef uqerruy n uɣerbaz anda sselmaden aẓawan i ugar n 10 n yiseggasen. Ar ass-a mazal-it yetturar snitra i waṭas n yicennayen, gar-asen Rabaḥ ASMA, Lwiza, WAƐZIB, Ali MEẒYAN, Malika RAḤMUN, …. D win ixedmen daɣen imeslayen i waṭas n yicennayen n wass-a, yerna yettṣeggim aẓawan-nsen, gar-asen ad naf : El Vaz, Amazit, Jugurtha, Samir SƐADA, Muḥend ḤEDDAG….
Deg useggas n 2005 yuka di tfaska « champs sacrés » deg temdint n Marsay akked tarbaɛt Aẓawan. Seg wass-nni ar ass-a yella d inebgi n waṭas n temliliyin beṛṛa n ugezdu (wilaya ) n TIZI-UZZU, di TAMENƔAST, MASKRA, BLIDA… akked tfaskiwin d-yettilin yal aseggas deg ugezdu n TIZI-UZZU, di LEMṢELLA, MEZGEN, MARAƔNA…
Texḍel tidet d targit
Tenɣel-d ɣef yal taddart
Yerreẓ ujgu n tjaddit
Temdel tewwurt n cfawat
Yergel ubrid n tnaslit
Irab usqif n tejmaɛt
Irden tɣunza tessirt
Ɣef tiṭ twureb tafat
Yeclex uxelxal n teslit
Terreẓ laṇaya n temɣart
Abernus teǧǧa-t tallit
Deg ufniq tuli-tt tɣemmalt
Deg useggas n 2009 tuɣal-it-id tekti akken ad d-yuɣal d annar n ccna, yuɣal-it-id ṛṛuḥ yeddem yessufeɣ-d aḍebsi s yisem-is « Brahim At-Ɣubri » izwel-ines : « awal d uẓawan (Des mots et des notes) ». Sin n yiseggasen akken, deg 2011, yerna yessufeɣ-d aḍebsi nniḍen i umi yefka azwel : « Timsal n ddunit ». Brahim yeqqim kan di lqaleb n tarbaɛt At-Ɣubri, yeqqim kan deg uẓawan atrar. Yella d inebgi n waṭas n tedwilin n umaṭṭaf wis 2, Sumam, Tizi-Uzzu… Akked tedwilin di tiliẓri n tmurt-nneɣ, Lzzayer ( TV4 ) akked BR-TV, akken ad yeḍleq ugar leqdic-ines i wid id t-iḥemmlen.
Ay at yigran d yinurar
Ittɛennin bab n yigenwan
Tayuga tezger annar
Dɛu-t ad ilin waman
Tendeh tyerza n usammar
Yeffeɣ uɣammac d yizilan
Berrun i lḥebb s wurar
Aḥiḥa iwunes iḥeqan
Yefṛeḥ udrar d uzaɣar
Tagersa tessaki iẓuran
Akud yeḍleq i yimurar
Ameksa inher-d aqḍar
Deg yigenni ḥejben yitran
Brahim ur yesris ara snitra-ines, deg useggas-agi daɣen, yuɣal-d s uḍebsi amaynut, azwel-ines : « Taɣerma », d aḍebsi ara d yefɣen deg waggur n Ctember 2015. Isentalen yellan deg uḍebsi cudden akk ar tjaddidt, ar wakal, ar tɣerma, ar taddart n Yiqbayliyen, ar uẓar n tmurt-nneɣ, ar tmeddurt n Uqbayli n zik sumata… Deg-s yessuka aṭas n yicennayen gar-asen Ɛebdelḥaq SAḤEL, KANZA, Ǧamel KALUN, Malek BACI tella daɣen yiwet n tlemẓit tuka s ṣṣut-is Muniya Ayt MEDDUR. Akken ula d tamedyazt n tezzlatin-is, yella wayen yura netta yella wayen s-uran yimdukal-is imedyazen, Maǧid ƐEBUṬ akked Rabaḥ MEBARKI.
Qerbeɣ ɣur-s ad sseḥmuɣ
Qedḥeɣ-d rɣiɣ
Anda akken i nwiɣ ad aɛfuɣ
I grarbeɣ ɣliɣ
D aẓawan zeddigen aṭas n yiɣaniben, s waṭas n wallalen, yal tizlit s wallelen i tt-ilaqen. Ad naf deg-s Berbéro-celtique, Word musique…. Ad naf tamedyazt n tezlatin teččur d taqbaylit, lqayet mliḥ, ɣezzen imeslayen-is am tgersa yentan deg wakal. Tamawalt-is teǧǧhed, deg-s imeslayen-nni iqburen, wid-nni akken ur t-seqqdac ara ass-a s waṭas tmetti taqbaylit. Yeqwa unadi deg yimeslayen n tezlatin, yal awal yerres deg umkan-is s lqis iṣeḥḥan, s lmizan n tmeɣrut.
Yefri uḥayek n tagut
Yefsi udfel di tleṭṭaṭ
D azenzi ad nemager tafsut
Ad nurar s taḥnucaṭ
Ifrax cennun di teɣzut
Ifirellas zin-d ar temnaḍt
Ad nfuǧǧ ɣef yal tamduḥt
Taqcict ad tesni taqlaḍt
« Amer d lebɣi win icennun ad yecnu kan, win ara as-d-ixedmen isefra ilaq ad yili d amedyaz, win ara as-ixedmen aẓawan ad yili d amẓawan… ur tezmireḍ ara ad tt-xedmeḍ kullec uḥd-k, d axeddim n tarbaɛt inaẓuren… Ɣef waya di tmura nniḍen yuli uswir n tezlit-nsen acku yal yiwen s tfellaḥt-is… yelha ma ṭṭuqtent tektiwin akken ad igarrez leqdic… ». Iyi-d-yenna Brahim yiwwas.
Fahim MESSAOUDENE