Brahim At-Гubri, Taɣerma s uẓawan d imeslayen

0

 

 

 

 

Brahim At-Ɣubri, s yisem-is unṣib Brahim RAḤMI, ilul-d ass n 11 dg unbir 1966 di Tizi Uzzu. Si temẓi-s i yiḥemmel snitra, d aqcic d amecṭuḥ yezga ar warraw n xalti-s, imi ineggura-agi yuɣ lḥal sɛan snitra deg uxxam. Brahim yessaram yiwwas ad yessin ad yurar snitra am netta am warraw xalti-s. Iswi-s yeẓẓa-t deg wul-is yesway-it s usirem. Yezga d warraw xalti-s, yettfaras tugnatin yid-sen, ijebbed-it uzuzen n yinzizen akked uẓawan d sseklas snitra-nni yebɣa ula d netta ad tt-id-yessenṭeq yiwwas, ad yissin ad yurar s-yess. S ukukru akked lebɣi, sya ɣer da ad tt-id-yeddem gar ifassen-is, ciṭuḥ, ciṭuh alarmi d asmi t-id-yessenṭaq.

Ussan i yiɛeddan ruḥen

Neẓra ur d ttuɣalen

Ggran-aɣ-id d asmekti

Acḥal nuzzel di tẓegwa

N teddu ur iban sani

Ur neǧǧi adrar luḍa

Neccef deg yiɣezran ttirini

Ama d iṭij ama d lahwa

Ur n-ɛeggu di tikli

Yefreḥ wul mi d-yemmekta

I yesɛedda di temẓi

Deg useggas n1983, yekcem ar uɣerbaz alemmas. Iswi-ines amezwaru yebɣa ad yaɣ snitra. Bac akken yuɣ-itt-id, ixdem-asen ṭanṭana deg uxxam. Yeddem yeznez asegzawal, 4 n lbuṭat n tuga akked 20 n litrat n zzit. Yuɣ-d snitra-s dayen, syinna yebda umecwar-is, yebda yessenṭaq-d kra n tezlatin n yicennayen nniḍen, am : Yidir, Yugurten, tarbaɛt Afus…

Deg useggas n 1986 yekcem  ar tesnawit, CIHANI Bacir, n temdint n Yiɛeẓẓugen. Ifures tagnit iṛuḥ  yekcem s axxam n yilmeẓyen yellan dinna,  dinna yufa wid t-yugaren tamussni, yelmed ar ɣur-sen, yelmed s tidet aẓawan ɣef lkaɣeḍ. Imiren-nni yakan yebda yettaru isefra-ines imezwura, d isefra n temẓi, n tayri, n tmeddurt n yilmeẓyen n yal ass. Yebda yeǧǧuǧug yiswi-is, yewwi abrid-is ar sdat, yebda yessalay tizlatin, yessaram ad yessekles yiwwas tizlatin-ines deg uḍebsi.

Waɛren lehdur deg yimawen

N bedd nettawi s lewhi

N lul-d cudden-aɣ allen

Nettɛic di ṭṭlam d tsussmi

Xelqen-d rrehba deg wulawen

Akken ur tettili tdukkli

Di talilt-nni, 1987, id t-lul tarbaɛt n At-Ɣubri, d tarbaɛt d-yesduklen imdukal yettemlilin deg uxxam n yilmeẓyen n Yiɛeẓẓugen , gar-asen yella Brahim, Aḥsen, Aɛli, Riyaḍ, Fateḥ…, yal yiwen  d acu n wallal yetturar. Tarbaɛt yemmalen ar uẓawan atrar, ar tezlit tatrart. D tarbaɛt d-yufan annar ihegga, imi yal yiwen deg-sen yessen ad yurar allal-ines. Bdan isurifen-nsen imezwura cennun tizlatin n wiyaḍ, Idir, Abranis… Akken d tabaɛt bdan xeddmen timeɣriwin deg tuddar akked tiddukliwin tidelsanin.

A tidet isem-im yelha

Deg wawal mi ara kem-id adren

Aḍar-im fell-i i yelḥa

Yeǧǧa-d ccama meqren

Deg useggas n 1990, wwin-d amkan wis 3 deg tfaska taɣelnawt n uẓawan atrar, d yellan deg temdint n WAHRAN. Atekki-nsen deg tfaska-agi yerna-asen afud meqqren akken ad aẓen ar sdat ugar n wakken llan. Ilmeẓyen-agi ur qqimen ara kan deg tmeɣriwin, wwin abrid-nsen ar sdat, ssawḍen  skelsen tasfift-nsen tamenzut s yisem Tarbaɛt n At-Ɣubri, d tasfift n yefɣen ar ssuq deg useggas n 1991, azwel-ines : « Fkiɣ lɛehd i wul-iw ». D aḍebsi yewweḍ-n tameẓẓuɣt n yal d ilemẓi n wass-nni, kra n tezlatin mazal-itent ara ass-a ddrent, sellen-asent yilmeẓyen, amedya n tezlit :

Fkiɣ lɛehd i wul-iw

Muḥal ad ḥemmleɣ tayeḍ

I tin umi hdiɣ temẓi-w

Teǧǧa-d ul-iw d asemmaḍ

Teǧǧa-d ul-iw d asemmaḍ

Akka ! Tilufa n ddunit ur ǧǧan-t ara Tarbaɛt-agi n At-Ɣubri ad tidir lebda, ula ad tt-kemmel abrid d wwi. Deg yiseggasen-nni n 1994, anda tamurt-nneɣ tesɛedda ussan berriken akked teswiɛt ḥarcawet. Dɣa amur ameqran n yiɛeggalen n tarbaɛt-agi At-Ɣubri unagen ar tmurt n Fransa, yeqqim-d Brahim uḥd-s. Uḥd-s ikemmel abrid, yewwi snitra-s deg ufus yebda tikli-is deg ubrid n tẓuri. Uḥd-s ur ixemmem ara ad yessekles tisfifin nniḍen, yeǧǧa akud ad yexdem ccɣel-is. Yuɣal yekcem deg lecɣal nniḍen, ayen akk icudden ar uẓawan. Yuɣal d amẓawan ( musicien ) yetturar i waṭas n yicennayen nniḍen, yettseggim aẓawan n tezlatin n wiyaḍ… Akken alami d aseggas n 2009.

Tikwal qqareɣ-as : « Kemm d akal »

Neɛfes-ikem mebla lebɣi

Tikwal qqareɣ-as : « Kemm d akal »

Tessasayeḍ-d ṭṭrad d yimenɣi

Tikwal qqareɣ-as : « Kemm d akal »

Tefkiḍ tudert i yal imɣi

Deg useggas n 1994 alarmi d 2005, yella d aɛeggal n tiddukla n uxxam n yilmeẓyen n Yiɛeẓẓugen, dinna yella ɣef uqerruy n uɣerbaz anda sselmaden aẓawan i ugar n 10 n yiseggasen. Ar ass-a mazal-it yetturar snitra i waṭas n yicennayen, gar-asen Rabaḥ ASMA, Lwiza, WAƐZIB, Ali MEẒYAN, Malika RAḤMUN, …. D win ixedmen daɣen imeslayen i waṭas n yicennayen n wass-a, yerna yettṣeggim aẓawan-nsen, gar-asen ad naf : El Vaz, Amazit, Jugurtha, Samir SƐADA, Muḥend ḤEDDAG….

Deg useggas n 2005 yuka di tfaska « champs sacrés » deg temdint n Marsay  akked tarbaɛt Aẓawan. Seg wass-nni ar ass-a yella d inebgi n waṭas n temliliyin beṛṛa n ugezdu (wilaya ) n TIZI-UZZU, di TAMENƔAST, MASKRA, BLIDA… akked tfaskiwin d-yettilin yal aseggas deg ugezdu n TIZI-UZZU, di  LEMṢELLA, MEZGEN, MARAƔNA…

Texḍel tidet d targit

Tenɣel-d ɣef yal taddart

Yerreẓ ujgu n tjaddit

Temdel tewwurt n cfawat

Yergel ubrid n tnaslit

Irab usqif n tejmaɛt

Irden tɣunza tessirt

Ɣef tiṭ twureb tafat

Yeclex uxelxal n teslit

Terreẓ laṇaya n temɣart

Abernus teǧǧa-t tallit

Deg ufniq tuli-tt tɣemmalt

Deg useggas n 2009 tuɣal-it-id tekti akken ad d-yuɣal d annar n ccna, yuɣal-it-id ṛṛuḥ yeddem yessufeɣ-d aḍebsi s yisem-is « Brahim At-Ɣubri » izwel-ines : « awal d uẓawan (Des mots et des notes) ». Sin n yiseggasen akken, deg 2011, yerna  yessufeɣ-d aḍebsi nniḍen i umi yefka azwel : « Timsal n ddunit ». Brahim yeqqim kan di lqaleb n tarbaɛt At-Ɣubri, yeqqim kan deg uẓawan atrar. Yella d inebgi n waṭas n tedwilin n umaṭṭaf wis 2, Sumam, Tizi-Uzzu… Akked tedwilin di tiliẓri n tmurt-nneɣ, Lzzayer ( TV4 ) akked BR-TV, akken ad yeḍleq ugar leqdic-ines i wid id t-iḥemmlen.

Ay at yigran d yinurar

Ittɛennin bab n yigenwan

Tayuga tezger annar

Dɛu-t ad ilin waman

Tendeh tyerza n usammar

Yeffeɣ uɣammac d yizilan

Berrun i lḥebb s wurar

Aḥiḥa iwunes iḥeqan

Yefṛeḥ udrar d uzaɣar

Tagersa tessaki iẓuran

Akud yeḍleq i yimurar

Ameksa inher-d aqḍar

Deg yigenni ḥejben yitran

Brahim ur yesris ara snitra-ines, deg useggas-agi daɣen,   yuɣal-d s uḍebsi amaynut, azwel-ines : « Taɣerma », d aḍebsi ara d yefɣen deg waggur n Ctember 2015. Isentalen yellan deg uḍebsi cudden akk ar tjaddidt, ar wakal, ar tɣerma, ar taddart n Yiqbayliyen, ar uẓar n tmurt-nneɣ, ar tmeddurt n Uqbayli n zik sumata…  Deg-s yessuka aṭas n yicennayen gar-asen Ɛebdelḥaq SAḤEL, KANZA, Ǧamel KALUN, Malek BACI tella daɣen yiwet n tlemẓit tuka s ṣṣut-is Muniya Ayt MEDDUR. Akken ula d tamedyazt n tezzlatin-is, yella wayen yura netta yella wayen s-uran yimdukal-is imedyazen, Maǧid ƐEBUṬ akked Rabaḥ MEBARKI.

Qerbeɣ ɣur-s ad sseḥmuɣ

Qedḥeɣ-d rɣiɣ

Anda akken i nwiɣ ad aɛfuɣ

I grarbeɣ ɣliɣ

D aẓawan zeddigen aṭas n yiɣaniben, s waṭas n wallalen, yal tizlit s wallelen i tt-ilaqen. Ad naf deg-s Berbéro-celtique, Word musique….  Ad naf tamedyazt n tezlatin teččur d taqbaylit, lqayet mliḥ, ɣezzen imeslayen-is am tgersa yentan deg wakal. Tamawalt-is teǧǧhed, deg-s imeslayen-nni iqburen, wid-nni akken ur t-seqqdac ara ass-a s waṭas tmetti taqbaylit. Yeqwa unadi deg yimeslayen n tezlatin, yal awal yerres deg umkan-is s lqis iṣeḥḥan, s lmizan n tmeɣrut.

Yefri uḥayek n tagut

Yefsi udfel di tleṭṭaṭ

D azenzi ad nemager tafsut

Ad nurar s taḥnucaṭ

Ifrax cennun di teɣzut

Ifirellas zin-d ar temnaḍt

Ad nfuǧǧ ɣef yal tamduḥt

Taqcict ad tesni taqlaḍt

« Amer d lebɣi win icennun ad yecnu kan, win ara as-d-ixedmen isefra ilaq ad yili d amedyaz, win ara as-ixedmen aẓawan ad yili d amẓawan… ur tezmireḍ ara ad tt-xedmeḍ kullec uḥd-k, d axeddim n tarbaɛt inaẓuren… Ɣef waya di tmura nniḍen yuli uswir n tezlit-nsen acku yal yiwen s tfellaḥt-is… yelha ma ṭṭuqtent tektiwin akken ad igarrez leqdic… ».  Iyi-d-yenna Brahim yiwwas.

                                                                            Fahim MESSAOUDENE

 

Share.

About Author

Avatar

Fahim MESƐUDEN, d yiwen n umedyaz u d amyaru s tutlayt n teqbaylit, ilul ass n 07/05/1981 deg taddart n Uzaɣar Ɛwana, taɣiwant n Yiɛekkuren. Deg useggas n 1986, imawlan-is ruḥen zedɣen di taddart n Agarsafen, taɣiwant n at-yeǧǧer, id-yezgan γer tama n teẓgi n ukefadu, anda yella yezdeɣ ass-a, sebba n waya d aɣerbaz ay-s ulac deg taddart i deg-i s teɣli timiḍt. Deg useggas-nni i yekcem s aɣerbaz amezwaru n taddart-agi. Seg uɣerbaz alemmas ar tesnawit, si tesnawit ar tesdawit, yeffeɣ-d s-yinna deg useggas n 2004, s ugerdas n DEUA en électronique. Yessker-it-id umussu adelsan n taddart-is, d netta it ideggren ad iḥemmel tira, tamedyazt, d yidles sumata. Seg ujrured ar waḥrured, seg waḥrured ar tikli. Skud teddun wussan, yettidir timsal, tidyanin, allaɣ-is yesseklas-itent d isefra akken ad idirent i lebda. Si temẓi-s i yekčem γer wannar n yidles, imi kra n win i ikečmen deg-s yekkat ad-yawwi amaynut. Fahim yella d imceggaε n Radyu n Numidya deg useggas 2011, aṭas n tedwilin i yessekles i umaṭṭaf-agi. Deg useggas n 2014 yebda yettaru imagraden s teqbaylit deg waγmis « Tiɣremt » s yisem « Tansa n Talsa ». Xas akken abrid n usiẓreg ḥarcaw, netta yelḥat ḥafi, yerẓa asalu-s deg useggas n 2013 yessufeɣ-d adlis-ines amezwaru, di teẓrigin RichaELSAM, azwel-is : « Tiyersi (le nœud) », d ammud n yisefra deg-s 38 isefra. Aseggas mbaɛd, di 2014, yerna yessufeɣ-d adlis niḍen, d ammud n tullisin akked tneqqisin, azwel-ines « Timsirin n ddunit ». D adlis-is d-yeffɣen di teẓrigin n SEFRABER di tmurt n Fransa. Ugar n waya, Fahim ass-a d aselmad n tiliktrunit deg uɣarbaz n uselmed n lḥerfat n BUXALFA ( Tizi Uzzu )

Leave A Reply