Izlan deg yimi n Tlawin

1

Anta tameṭṭut taqbaylit ur ncewweq ara yiwen wass, deg wexxam mi ara txeddem tilufa-s, mi ara tettnawal  neɣ deg yiger mi ara tessusuy, mi ara tmegger neɣ mi ara tleqqeḍ azemmur … . Anta diɣ ur neshul ara mmi-s mi ara tebɣu ad yeṭṭes… Isefra, icewwiqen, izlan,  iḥiḥayen, tibuγarin, adekker … d tiwsatin i yuγen s teɣzi s tehri d tmetti-nneγ taqburt, syes-sent i tessaweḍ tmeṭṭut ad d-tini tilufa i wumi tettḥulfu d wayen akk i tettidir di tmetti, ama dayen yessefraḥen, ama dayen yesseqraḥen …

Tamedyazt n tlawin n at zik, yebna llsas-is ɣef wuguren d-tettmagar tmeṭṭut di tallit-is, d wayen akk icudden ɣer tmetti n yimiren akked lḥif sɛeddant tlawin di tudert-nsent n yalass : ɣef yinig, ɣef tayri ɣef zzwaǧ d berru… d waṭas isentalen nniḍen. War ma zegglent aḥric s tmedyazt-nsent, nnulent akk tiɣemmar-is.images

Tagrawla daɣen teslul-d imedyazen akked tmedyazin. Ad naf tameṭṭut tessefra ɣef tegrawla ɣef tebɣest n yirgazen yekkren mgal lemḥella n wefransis. Yal tadyant ẓḍant-tt deg yisefra, yal amennuɣ skelsent-tt deg usefru.

Ad naf tameṭṭut tezzuzen iman-is s icewwiqen, akken ad tesnefsusi ɣef yixef-is, akken ad tessedhu iman-is, ama deg wexxam mi ara tettnawal, ama deg yiger mi ara txeddem cceɣl-is. Asefru yezga d amwanes-ines n lebda, yezga s idisan-is yalass, ta tleqqeḍ-it deg yimi n tmeṭṭut nniḍen, tasuta tettaǧǧa-ten-id i tayeḍ.

Tilawin n at-zik, qqarent-d ayen tent-yerḥan s isefra, izlan akked icewwiqen. S waya kan i tezmer ad d-tessenfali afrayen-is deg wudem n tmetti deg i tettidir, timetti yegnin imi-s

Qqaren-d : Argaz d targa, tmeṭṭut d tamda. Timetti n zik tḥaz tameṭṭut deg yidis, terra-tt kan i tlufa n wexxam, ɣer usewwi d uniwel. Argaz yella wanda yetteḥwiǧi tameṭṭut-is ad tili s idis-is, maca tameṭṭut teqqim kan d taɣawsa n wergaz. Ma yesra-tt ad tt-id-yeddem ad tt-yesseqdec, ma ur tt-yesra ara attan teṭṭef amkan-is teqqim.

Tameṭṭut si tama-s, teẓra, tegza aya. Seg wasmi ara teddu d tislit s axxam-is, ad tidir seddaw n leɛnaya n wergaz-is akked iɛeggalen n twacult-is. Axxam n baba-s dayen teffeɣ-it, yewwi-d fell-as ad tili akken acku ara tt-inefɛen kan d axxam-is d wergaz-is.hqdefault

Ad naf tulawin di tliwa kan i ḥekkunt iɣeblan-nsent, uguren ttidirent, d iɣilifen i yeǧǧan kra deg-sent ssefruyent.  Tayri akked tasuft, ahat ulac tameṭṭut tent-yeddren, xas ma llant drus maḍi, ad naf sin, xas msebɣan, ma yella imawlan-nsen kkren-d mgal-nsen, neɣ ma yella ugin-asen ad zewǧen, ur zewwǧen ara, acku zik d imawlan i izewwǧen i dderya-nsen.

Taqcict ur tezmir ara ad tagi argaz i as-d-yeffren baba-s neɣ yemma-s, argaz daɣen kifkif, ad myezwaǧen bessif xas ma ur bɣan ara. Ad naf, at-zik, zewwǧen kan akken aẓar n twacult-nni ad yeqqim i lebda, ur inegger ara. Ma d tayri ur tt-ssinen ara, xas ma timest-is ad tt-id-naf tezdeɣ ul n yal d ilemẓi, maca yal yiwen iḥerzi-tt d lbeḍna n wul-is, ijmeɛ-itt iyi-iman-is, temmut yid-s.

Tameṭṭut si tama-s teḥrez ansayen n tmetti deg-i tettidir, teṭṭef di teqbaylit, teḥrez isem n teqbaylit, xas ma urǧin tekcim s aɣerbaz. Taḥrez igerrujen ur nettaf ara deg uɣerbaz ass-a, ar ɣur-sent i d-mazal amawal n teqaylit, ad naf aya deg yisefra ḥarzent, di tmucuha, deg yinzan…

Fahim MESSAOUDENE

 

Share.

About Author

Avatar

Fahim MESƐUDEN, d yiwen n umedyaz u d amyaru s tutlayt n teqbaylit, ilul ass n 07/05/1981 deg taddart n Uzaɣar Ɛwana, taɣiwant n Yiɛekkuren. Deg useggas n 1986, imawlan-is ruḥen zedɣen di taddart n Agarsafen, taɣiwant n at-yeǧǧer, id-yezgan γer tama n teẓgi n ukefadu, anda yella yezdeɣ ass-a, sebba n waya d aɣerbaz ay-s ulac deg taddart i deg-i s teɣli timiḍt. Deg useggas-nni i yekcem s aɣerbaz amezwaru n taddart-agi. Seg uɣerbaz alemmas ar tesnawit, si tesnawit ar tesdawit, yeffeɣ-d s-yinna deg useggas n 2004, s ugerdas n DEUA en électronique. Yessker-it-id umussu adelsan n taddart-is, d netta it ideggren ad iḥemmel tira, tamedyazt, d yidles sumata. Seg ujrured ar waḥrured, seg waḥrured ar tikli. Skud teddun wussan, yettidir timsal, tidyanin, allaɣ-is yesseklas-itent d isefra akken ad idirent i lebda. Si temẓi-s i yekčem γer wannar n yidles, imi kra n win i ikečmen deg-s yekkat ad-yawwi amaynut. Fahim yella d imceggaε n Radyu n Numidya deg useggas 2011, aṭas n tedwilin i yessekles i umaṭṭaf-agi. Deg useggas n 2014 yebda yettaru imagraden s teqbaylit deg waγmis « Tiɣremt » s yisem « Tansa n Talsa ». Xas akken abrid n usiẓreg ḥarcaw, netta yelḥat ḥafi, yerẓa asalu-s deg useggas n 2013 yessufeɣ-d adlis-ines amezwaru, di teẓrigin RichaELSAM, azwel-is : « Tiyersi (le nœud) », d ammud n yisefra deg-s 38 isefra. Aseggas mbaɛd, di 2014, yerna yessufeɣ-d adlis niḍen, d ammud n tullisin akked tneqqisin, azwel-ines « Timsirin n ddunit ». D adlis-is d-yeffɣen di teẓrigin n SEFRABER di tmurt n Fransa. Ugar n waya, Fahim ass-a d aselmad n tiliktrunit deg uɣarbaz n uselmed n lḥerfat n BUXALFA ( Tizi Uzzu )

Un commentaire

  1. mokrane B
    mokrane B on

    Tiyemmatin-nneɣ i d tabbaṭ taberkant ( la boite noir) n tgemmi tamaziɣt, timucuha, inzan, timseɛraq, icewwiqen, taqbaylit, ……….. ugaren tisdawiyin ( des universités), neggrent kan di tsusmi, nekni am wakken ulaxbar, seg wass ar wass. Tura nedha-d kan d l’internet, d tidet tura aṭas n wayen i d-yennejmaɛen, lameɛna, yelha ugar lemmer ad ikemmel wemdan abrid i d-wwint tyemmatin d tjidatin-nneɣ, yelha ugar lemmer ad yessiweḍ wemdan agerruj-agi i tarwa-s, a sen-iɣer timucuha, asen-d-imel timseɛraq, yelha ma yeɣra-tt weqcic deg uttafttar, lameɛna yugar-it ma yesla-yas seg imi n baba-s neɣ yemma-s………

Reply To mokrane B Cancel Reply