Awines amezwaru n tlalit n Dda lmulud i d-ihegga yetri adelsan n weqbu

0

Ass-a nekfa ussan n wesmekti n useggas wis 100 deg i d-ilul Dda lmulud Nat Mɛemmer, d-yessemlalalen imeddukkal atmaten n lɛez d lḥerma i aɣ-d-imudden isaragen; yall yiwen s wazal-is. Tamenzut ferḥen nezzeh imi tiddukla-nneɣ tesfugel aseggas wis 100 n tlalit n Dda lmulud, nekkni ur ngin, ur tennudem tiṭ, ɣas akken tagnit tqujjer dayen kan, iɣeblan ggten. Maca akken yebɣu yili mačči d ayen ara ad aɣ-isettun ass yecban ass-a.
Nekkni s tsuta n wass-a ur as-nḥeṭṭer ara i wesfuggel n uwines n tmettant-is. Ferḥen imi ula d nutni tettunnefk-asen tegnit ad kkin deg tmeɣra n wesmekti, tameɣra anida yezzi wawal ɣef dda Lmulud d wayen yettargu, d wamek ur yebri ara i ṭṭbel deg waman. Dda Lmulud, yezzi-d wawal ɣef tudert-is, d netta i d-yennan « yella walebɛeḍ yella ulac-it , yella welebɛeḍ ulac-it yella ». Netta i d-yeǧǧan tabrat i Muḥend Azwaw, tabrat yellan d azamul, d tasga, d tala win i tt-yeɣran ad as-d-teldi allen, ad yelhi d wayla-s, ad yezdi lqedd-is d imi ara ad yaf mačči d win yifen wiyaḍ, mačči d win yegran d aneggaru, yezga seg yimezwura i d-yettarran limil i tudert n umaḍal. Abrid-a usan-d wid izwaren, yeɣran tabrat-is, nnan-d ayen yellan d axel-is, wellhen-tt, i wiyaḍ, akken ad s-ssiɣezfen tamuɣli, mmeslayen-d ɣef tegnit, d tallit ideg yedder, d webrid i d-yenǧer, d usalu i d-yerẓa. 16651925_1280944651951414_1777453267_n iman-is, yemmuger lḥers d ẓẓmik. alarmi i numen belli d Rebbi i ɣ-ten-yuran, wa yerra-tt ɣer ddeɛwessu, wa yerra-tt ɣer tiṭ , wa yerra-tt d ayen akken igan imezwura-nneɣ i nettxelliṣ ɣlayet. Nettat ladɣa d nekki i yugin ad d nekkes azaglu, nugi ad namen belli nekkni am wiyaḍ, llan widen i d aɣ-yeǧgan llan widen i neǧga. Llan wid i ɣ-yifen llan wid i nif. Nekkni imi ɣ-rẓan tissas nezga nḥeqqer deg yiman-nneɣ, nḥeqqer deg wid-nneɣ alammi i nettwali tamuɣli-nni n at wanka , amzun akken ur nezmir ara ad nidir war tarkiṭ n uberrani. Dda Lmulud ur nɛeggeḍ, ur nsuɣ, ur nergim, maca ixeddem di tmusni d tsusmi, igemmer-d yal ajeǧǧig yunez fell as, alarmi i ɣ-d-yeǧǧa tusna n tussna; ɣas cwiṭ n tamment maca win i tt-yesraḥen ad yeḥlu, ad inadi ɣef yiman-is, ad yeffeɣ seddaw uzaglu, d trakiṭ, anida i ɣ-d-tegra aṭas aya. Dda Lmulud i d-yefdan ayen akka ḥeqqren kra ass-a, tamusni d trebga i ɣ-d-ttaǧǧwen watmaten ass-a,

Win d-yufan tajbirt ger widen i d-yewwin awal ɣef Dda Lmulud d gmat-neɣ Rachid ulebsir, netta s timmad-is yeffren asentel : « tulsa n tɣuri i yedlisen n dda lmulud seg lmut taɛeggunt n at wanka , ɣer usewzel n tilin i imaziɣen » ma yella akka i d-yewwi a t-id-nsuqel yenna Dda lmulud d yiwen i d-yeqqnen at zik d at tyimir i d-yessawḍen ɣer-neɣ s wid n wass-a, imi netta ikemmel ɣef wayen i yebdan imenza, maca netta yessendef lǧerḥ, yufa-d anida tegzem, dɣa inuda-as-d tajbirt d alammi i t-yejber. Ger tsutwin alammi taɣanimt yerẓen yerra-tt s amkan-is, d imi adif yebda yettazal yuɣ-d tafekka, yerra-d tarwiḥt deg wayen akken i teddun ad yemmet neɣ ad ifat. Dda lmulud netta yellan d amusnaw yeɣra, iwala belli akken ad tidir tutlayt ilaq-as agemmay, tlaq-as tira dɣa yesnulfa-d agemmay yerna-d tajerrumt n tira. Akken ad tennerni, ilaq-as umawal dɣa yerna-d amawal, laqen yeḍrisen dɣa yedla ɣer tmusni taqburt n yemɣaren-nneɣ. yejmeɛ-d iḍrisen n tmedyezt. Dda lmulud d win akken tewweḍ tyita s afwad tamusni-ines imudd-itt d afriwen i tnaṣlit imi tazwara yura s tefransist akken kan ad yini i wiyaḍ belli nekkni mačči akken i aɣ-mudden isem widen yellan nnig-neɣ, nekkni d imaziɣen ɣur-neɣ idles, ɣur-neɣ taɣerma, ɣur-neɣ tasekla, ɣur-neɣ tamusni. Nekkni ur nelli d wiyaḍ, nekkni d nekkni, d imaziɣen. Dda lmulud yerra lwelh-as ɣer wayen akk i d-yeqqnen ɣer wegdud d amek i d-yewwi ad yettwasemmi agdud, d amek ara ad tiniḍ nekk ɣur-i laṣel, yettqazamen tatut, yettqazamen timekra, yettaqazamen uguren. Maca s ttawil yedda akken ddan waman maca iwala belli a d-yass wass agdud-is ad yeɛqel iman-is, a d-llint wallen-is. Akken ur nettili ara d at wanka ilaq-aɣ ad nḥemmel tudert, ad nḥemel ccbaḥa, ad nḥemmel asirem. Ad nḥemmel iman-nneɣ. Ma yella mazal neqqar nekkni s waɛraben, ma yella nettwali iman-nneɣ d ulac zdat wiyaḍ d ayenni ara i ɣ-inehren ɣer nnger amzun akken nlul-d i wiyaḍ mačči i nekkni ma yella mačči ddaw terkiṭ.

Aḍris n Wakli utamazirt

Share.

About Author

youcef achouri

Youcef Achouri d aɛeggal di tiddukla Numidya, d amedyaz, d ameskar s tutlayt tmaziɣt, ddeqs n tsuqqilin i d-yerra ɣer tmaziɣt, gar-asent: - « Cyrano de Bergerac », « Al Aǧwad »... ; am wakken daɣen i yura ungal « ijeǧǧigen n ccwal» d wammud n tullisin. Am wakken i yella daɣen seg igejda n weɣmis « Tafukt », asmi yella s ttawil n lkaɣeḍ. Yella daɣen d yiwen si terbaɛt umezgun n tiddukla Numidya. Ar tura, ddeqs seg isenfaren-ines werɛad d-ffiɣen...

Leave A Reply