leqdic adelsan n tidukla tadelsant Ṣummam N Sidi Ɛic ilmend n Yennayer
Idles amaziɣ d agerruj ur nettfaka, d tiftilt ur nxetti ansayen n ugdud n yimaziɣen dima ddren ur ttmettaten, later-nsen ttɣimin ilebda wa yettaǧǧa-t i wayeḍ s tira deg yiɣimisen neɣ s walallen n teywal am tiliẓri akked umaṭṭaf. Iseggasen-a ineggura aṭas n tdukliwin tidelsanin i d-ibanen deg lwilaya n Bgayet iswi-nsent i wakken ad ḥerzent idles d wansay n teqbaylit, ama deg uḥric n tẓuri neɣ aḥric n yidles, tikkelt-a ad nuɣal ɣer tɣiwant n Sidi Ɛic taneggarut-a d tin yeldin iɣallen-is neɣ d tin yettaken afud i warraw-is ad qedcen deg wannar n tmaziɣt. Tayi d tidukla n Ṣummam i tensawsent d yidles n Sidi Ɛic, i yuɣen tanumi tettheyyi-d leqdicat i yessefraḥen aṭas terna d wid yesɛan azal, imi tettak tagni-tt i wiyaḍ ad lemden deg wayen i tqeddec, aseggas-a tban-d i tikkelt tis-kraḍ i wesfugel n wass amenzu n yennayer 2967, imi ad d-naf lferḥ yella-d mertayen: lferḥ n wass amenzu n yennayer, akked d lferḥ imi tutlayt n tmaziɣt tuɣal d tutlayt taɣelnawt tunṣibt. Ahil yebda seg 12 almi 13 di yennayer 2967deg tesnawit n Ṭawes Ɛemruc n Sidi Ɛic, ahil-a d win ixulfen wid iɛeddan yakan, imi ad d-naf tewwi-d tdukla-ya amaynut.
Deg wass-ines amezwaru, 12 di yennayer 2967: taṣebḥit texdem asihar( exposition) n yidlisen n yidles
akked d yisefra n yimaziɣen, tifelwiyin n taklut (peinture), tugniwin, ineggura-ayi sɣur Mass Ɛezzeddin. Akken daɣen i d-yella Mass Farid Bensula, yella-d s tɣawsiwin-ines n tesramt (art sculpture). Ssyin akkin yella-d usaru ɣef umezruy n yimaziɣen, seld mi yekfa usaru s kra n win i d-yusan yettwaɛreḍ ɣer yimekli n seksu d ubisar d uyaẓid, meẓẓi meqqar. Tameddit n wass 12 di yennayer 2967, tella-d temzizelt Tadelsant gar ukuẓ(04) n tesnawiyin n Sidi Ɛic, mkul tasnawit ad d-naf sḍis(06) n yinelmaden gar tesnawiyin-a ad d-nedber : tasnawit n uneɣmas Muḥend Crif Ɣerbi, Tasnawit n ṣa n yineɣmasen Buɛifel, taggara tasnawit n Mɛala. Timzizelt-a tekfa sɣur Aḥfir Sunya, akked Ajaɛud Ḥamu, ɣer taggara n temzizelt tella-d akked tesnawit n Ṭawes Ɛemruc d Tesnawit n Mɛala, imi igemmaḍ ufraren-d yinelmaden n tesnawit n Ṭawes Ɛmruc. Am yal aseggas aḥric n ccna taqbaylit dima yettili-d, abrid-a akked tarbaɛt n « IB » Imsebriden Berber.
Ma yellad deg wass-ines wis sin: 13 di yennayer2967 : tidukla Tadelsant i tensawsent Ṣummam n Sidi Ɛic tefka tagnit i uḥric n umezgun, wiyi d tarbaɛt n Double six i d-yerzan seg tɣiwant n Tazmat lwilaya n Bgayet, taggara-ya yuɣal yisem n terbaɛt-a “Arraw n muḥya”, akken nwala Ɛebdellah Muḥya d anaẓur ameqqran n umezgun s teqbaylit, yettwassen s umsasa (adaptation) akked d usuqel (traduction), ma nedber-d kra seg leqdicat-ines: Am win yettrajun Rebbi (En attendant Godot) n Samuel Beckett: La Décision, Aneggaru a d-yerr tawwurt, et L’exception et la régle (Llem-ik, Ddu d udar-ik) n Bertolt Brecht,…… atg. Arraw n Muḥya, tazwara xedmen-d sketch s uzwel “Yennayer neɣ fiḥel”, ssyin akin wwin-d taceqquft umezgun s uzwel “Tafsut yettwattun”. S wakka yekfa wahil n usfugel n yennayer 2967, maca, tidukla-ya mazal-itt ad tuɣal yid-wen i tikkelt-nniḍen deg leqdicat imaynuten.
Leɛwayed d yidles-nneɣ yewwi-d fell-aneɣ ad t-nesfugel, i wakken ad d-neǧǧ later-is, i wakken aẓar n teqbaylit ur inegger ara, tasuta ad t-tettak i tayeḍ, lǧil ad d-yettaf wayeḍ s tira deg yiɣmisen s usfugel s usekles d wegmer n wayen yellan d aqbur. Afus deg ufus ad nseḥbiber ɣef tmaziɣt, Rebbi ad aɣ-yili d amɛiwen.
aḍris n Sunya Aḥfir si Bgayet
Un commentaire
Afud iǧehden i tiddukla Tadelsant i tensawsent Ṣummam n Sidi Ɛic, ɣef wayen akk txeddem, afud i igerrzen i yiɛeggalen-is