Yennayer d yiwet temyart (lɛada) ger temyarin-nneɣ.
Asarag i yessermed Ǧamal Benɛuf deg uɣerbaz “ ENPO-MA” n Wehran (ass n Wemhad 11.1.2018).
Awal uzulu d usensef:
Azul fell-akent, azul fell-awen,
Ansuf s kra n tin d win i d-yusan akken ad nemyegraw da, deg usudu-ya n tesdawit, ilmend n wesfugel n Yennayer. Dɣa ad farṣeɣ tagnit-a i yi-d-yettunefken akken a wen-buddeɣ i yakk aseggas ameggaz!
Tanemmirt tameqqrant i warrac d tullas-agi-nneɣ n terbaɛt “POLYLAND-CLUB” akk d imeddukal-nneɣ n tiddukla Numidya i ɣ-d-yesnubegten akken ad nessermed asarag-agi ɣef Yennayer.
Awellih!:
Tigemmi tamaziɣt d tamerkantit nezzeh, ur yessefk a tt-id-nekmes deg yiwet temyart (wansay) kan, akka am YENNAYER, ɣas ulamma Yennayer-agi ɣur-s azal meqqren deg tgemmi-nneɣ. Atan dɣa Yennayer useggas- a yemgarad ɣef iseggasen yezrin, acku yettwakkez d ass aɣelnaw, u d ass n wesgunfu. Tucbiḥt ad tuɣal i imeɣnasen n tmaziɣt i yefkan aṭas iseflan akken a d-yaweḍ wass-a. Ulac wi ɣ-d-yefkan kra sɣur-s imi d ayla-nneɣ kan i ɣ-d-yuɣalen.
Taɣerma tamaziɣt:
Taɣerma tamaziɣt d tin meqqren nezzeh akken meqqar wazal imawlan-ines Imaziɣen. Meqqret nezzeh, hrawet nezzeh akken hrawet tesga d-ṭṭfen imawlan-ines; daɣen lqayet nezzeh akken lqayit iẓuran imawlan-is yuɣen aẓar ɣezzifen deg umezruy n talsa. Imaziɣen mačči kan ṣuken (bnan) taɣerma-nsen, maca, rnan ṣuken neɣ kkin deg uṣuk (lebni) n tɣermiwin nniḍen. Annect-a, mačči d ayen i d-nesnulfa neɣ d ayen d-neskerkes. Annect-a, d ayen yuran deg umezruy. Imi amezruy d inigi ɣef tilin imaziɣen yakk d yigan-nsen. Annect-a yakk yettwassen, anagar kan imeḥyufa d wudɣilen, rnu ɣur-sen kra iǧeɛlaben d kra ibelɛuṭen yezgan teqqnen allen swayes ttwalin akken ad rewlen i tidet!
Amazray agrigi “Hirudut” -yettwassnen s yisem ubabat umezruy- d amenzu i d-ibedren isem amaziɣ s yisem “Mazigus” di tallit taqburt (lewhi n 5 igiman ngum talalit n Ɛisa.
Kra imedyaten:
– Iṣukan d tɣermin:
* Icerriḍen n Ṭaṣili yettwacerḍen seg 5000 iseggasen ngum asali izumak neɣ iherman n Maṣer.
*Taɣessa n wales i wumi semman imusnawen “ales n Mecṭ-lɛebi”.
*Iɣizan n “Yixef-Afalu” mlan-d d akken tamguri (industrie) ssya i tettwawi ɣer Turuft.
*iɣerban n Tihert.
* iɣerman n Tamugadi akk d Ǧmila.
*iẓekwan n Duga, Imedɣasen , Iẓekwan n Tmasiḥt yellan di Cercal d waṭas ixerban nniḍen yettunefken i Rruman, maca, di tidet, d Imaziɣen i ten-yessulin.
–Iduba d yegrawen n tsertit:
Iamziɣen si zik n zik-nsen i sbedden igrawen ara yesselḥun tilufa-nsen, u yal tallit sbedden-as tuddsiwin i sen-iwulmen.
*”Agraw imeqqranen neɣ n yemɣaren” zik-nni, yugdan “agura” ɣur yegrigen neɣ “Ssina” ɣur irumanen. Tuddsiwin-a grant-d ar tallit tamirant di kra n temnaḍin: “Agraw neɣ tajmeɛt” ɣur Yeqbayliyen, “aǧraw ɛemmi Ssaɛid” ɣur wat Mẓab…
*Imaziɣen sbedden tigeldiwin deg wakal-nsen, yettwassnen am tgelda Tanumidit, Tamuriṭanit… Ger igelliden yettwassnen nezzeh: Gaya, Mass-nsen, Mikaw-sen, Yugurten, Yuba 1ru, Yuba 2sin d wiyaḍ…ugar ɣef wid yezgan d imnukal ɣef tgeldiwin tinselmin: Yusef Utacfin, Yaɣmurasen, Buluɣin, At Ziri.…mačči d yiwen a t-id-nebder.
– Kra seg imusnawen d imaruten imaziɣen imi ggten, mačči d yiwen a t-id-nebder da:
Afulay n Mdawruc, Siperyan, Ṭartilyan, Ugistan, Ibenu Rucd, Ɛebbas Afernas, Benbaṭuṭa, Benxeldun, Benajerrum, Benbadis, Lwertilani…war ma nettu wid n tallit-a tamirant am dda Lmulud At Mɛemmer, Bensdira, Bulifa, Sliman Reḥmani,Kateb Yasin, Ṭawes d Lmuhub Ɛemruc, Belɛid At Ɛli…
Awal ɣef Yennayer imi d netta i d asentel n wass-a:
Yennayer d asentel meqqren, u ma nefka lemqud i wawal ad yiɣzif wemrar-is. Ihi, ad narem amek ara s-d-nesself kan i yal tiɣmert s tewzel akken ad nesmed kra seg wayen iwulmen alamma yemmed usentel-a.
Taḥawact:
Asemmi:
*Ɣas ma ggten yismawen i tesfugla-ya , ma d inumak n wesfugel d yiwen-nsen akk: Yennayer di temnaṭ n Yeqbayliyen d waṭas n temnaḍin nniḍen , Nnayer di tama umalu n tmurt, Yennar ɣur icawiyen, Leɛǧuza di tlemmas akk d kra n temnaḍin nniḍen…
*asfugel, anamek d tallit n wesfugel:
Yennayer yettwasfugul deg yal tamnaṭ n tmazɣa, u asfugel-a yezdi yakk imaziɣen, ɣas yemgared cwiṭ si tama ɣer tayeḍ. Skud asfugel-a d win yefkan azal i tkerrazt, si tama nniḍen d yerza assaɣen ger wales d wakal (ger yemdanen d ugama).
– asfugel n yennayer yettili di tallit n tegrest, ger 11 ar 14 (ahat ugar di kra n temnaḍin) di “janvier” n teswast tagraɣlant.
-asfugel yettili s tmeɣriwin, s tuččiwin d tiram, d tigawin nniḍen:
Timeɣriwin-a rzant taẓuri am ccna, ahellel neɣ icewwiqen, isefra, ccḍeḥ… Amedya n tmeɣriwin-a d tafaska n Ayrad deg At Snus.
-Tuččiwin yettilin deg yennayer ggtent, gar-asent tiqquranin d tẓidanin yecban isufar d-yettak wakal : tiyni (ttmer) abelluḍ, tazart… ttilint-d daɣen s tizegza d yemɣan (7 isufar n yemɣan), taniltit, tajilbant. tifejɣal neḥ bawen… daɣen arekti iseg tgen seksu, ameqful, aɣrum, acewwaḍ, abazin, lesfenǧ, tiẓemmit… kra si tiram-a ttwassnent am isrekmen d wuftiyen ɣur leqbayel, rrecta di tlemmast n tmurt, cercem deg umalu n tmurt.
-aksum ladɣa win uyaẓiḍ i tgen d asfel akken ad rren yes-s lada.
Ma d inumak n wesfugel-a d wid yefkan azal i wakal dugama yakk d wales: Asnemmer d weskennet (abarek) i tzemmar ugama i d-yefkan tanuft (nneɛma); daɣen d asirem d wesfillet ɣer wayen yelhan: talwit, liser… war ma nettu zeddi n tegmat d tdukli ger yemdanen…
Taswast neɣ awitay amaziɣ:
Taswast-a d tin yerzan takerrazt (tafellaḥt): tebḍa d tisemhuyin ilmend n tuzzya n tillay: tagrest, tafsut, anebdu d wemwan. Yal ussan n tallit gan-as isem, am: tayerza, aḥeggam, llyali, isemmaḍen, iquranen, izegzawen, iwraɣen…
Tamacahut umerḍil:
Ayen yettwassnen ɣef Yennayer, d tamacahut umerḍil. Asmi akken teccucceh temɣart deg Yennayer, u tenna-yas “ṭṭeẓ a ɛemmi Yennayer, ma d tigenduzin-inu ffɣent”! Dɣa segmi yerfa Yennayer, yessuter seg Furar i s-d-ireḍlen yiwen wass swayes d-yerra ttar seg temɣart-nni tamcumt.
Agzul umezruy usezmez-agi n “2968”:
Nenna-d yakan tella teswast-agi n tkerrezt ɣur imaziɣen si zik. Temmden akuden-nsen ilmend n tuzzya ugama. Maca, walan yessefk ula d nekkni nuklal ad tili ɣur-neɣ teswast i tallit-a tamirant, akken llant teswasin ɣur yeɣlanen nniḍen: Utrimen (iɣerbiyen)sbedden taswast-nsen ilmend n tlalit umazan Ɛisa, inselmen sbedden-tt ilmend n yinig umazan Muḥemmed; akken daɣen aṭas n yeɣlanen d yegduden nniḍen, yal wa yesbedd taswast-ines ilmend n kra uneḍruy i wumi fkan azal deg umezruy-nsen…
Afran usezmez-agi “2968” yekka-d sɣur wegraw imaziɣen. Walan meqqer wazal n tallit-a deg umezruy imi d asebded n yiwen umaziɣ yettwassnen s yisem n “Cacnaq 1ru yeqqlen d agellid di Maṣer deg useggas n 950 ngum talalit umazan Ɛisa.
Nutlay-d yakan ɣef wazal n tɣerma ɣur imaziɣen, u nenna-d yakan kkin deg uṣuk (lebni) n tɣermiwin nniḍen… Seg wakken tamurt imaziɣen d tasga talemmast yesɛan snat tewwura, yiwet terra ɣer yill agrakal, tayeḍ ɣer Tefriqt. Ɣef wakk ay zdin imaziɣen amezruy-nsen d yegduden nniḍen: Igrigen, Irumanen, imaṣriyen ladɣa. Seg zik i namen (bdan) wassaɣen ger Imaziɣen yakk d imaṣriyen n zik, i wugar n 3300 iseggasen ngum talalit umazan Ɛisa. Zdin gar-asen wassaɣen ama di tillay n talwit neɣ deg tid n ẓẓmek. Cacnaq-a igellden di Maṣer, yeqqel d aferɛun di twacult tis-22. Amaziɣ-a d yiwen seg tsuta tis-7 seg imaziɣen izedɣen di Delta n Maṣer. Agellid-a amaziɣ yettwabder-d deg umezruy ɣur imaṣriyen, daɣen deg yedlisen uɣrisen s yisem n “Cicung”: “tawrat” ɣur wudayen yakk d “ilǧil” ɣur imasiḥen imi yessaweḍ ad yeslellli tiɣremt n Lquds di tallit-nni.
Ihi, s wazemz-a n 950 ngum talalit n Ɛisa a s-nernu 2018 n teswast tagraɣlant ad mmden 2968 deg usezmez ɣur imaziɣen.
Tagrayt n wawal:
Ssarameɣ tufam kra n lewqam d ubaɣur deg wawalen-a d-nniɣ! Aseggas ameggaz i yal yiwet d yal yiwen deg-wen. Tudert i tmaziɣt, tudert i Imaziɣen. Talwit d yiseɣ i imeɣrasen-nneɣ! Tanemmirt .
Askasi:
Nerra-d i kra n yesteqsiyen d-yersen.
Aɣerbaz “ ENPO-MA” n Wehran, ass n 11/01/2018.
Ǧamal Benɛuf.
Un commentaire
Azul,
Nules-as s tewzel i usarag-a iḍelli (24/01/2018) deg uɣaram asdawan “USTO” ilmend n wesnubget inelmaden uɣerbaz unnig n tussna tadamsant, i yesfuglen yennayer 2968.
Ahil:
1) Asarag “ amezruy n Tinnumda tutrimt (Numidya umalu)”, asarag nniḍen s yezwel “ Yennayer deg temyarin-nneɣ” sɣur Ǧamal Benɛuf.
2) Taɣuri n tmedyazt sɣur imedyazen-a: M.Crif Meddur, Salem Muhuc, Ǧilali At Sliman.
3) Ayninaw (Monologue) « Babur ɣreq » turart d usuqel Ḥamid Baḥfir.
Afud d tezmert i inelmaden-nneɣ. Aseggas-nsen d ameggaz !
Mass Belɛejjuṭ