Tamsirt n tḥellabt yerrẓen

3

Yella zik yiwen wergaz, d aǧǧal , yettidir weḥd-es, yallass yettruḥu ɣer unizab n taddart yettagem-d aman. Ɣur-s snat n tḥellabin icudd-itent ɣer yiwen n wetmun, yiwet icudd-itt ar tama tayeffust, tayeḍ icudd-itt ar tama tazelmaṭ, yettɛebbi-tent akken ɣef tuyat-is.

Maca taḥellabt-nni i icudd ar tama tazelmaṭ yewwet deg-s iɣisi, dayen i yeǧǧan tessawaḍ kan azgen n waman s axxam, imi azgen nniḍen yettenɣal-as deg webrid n tuɣalin, ma d tayeḍ-nni, tinna i icudd ar tama tayeffust, tessawaḍ akk aman i as-d-yettaččar wergaz-nni s axxam, ur tettenɣal deg-s tiqqit.

Aseggas kamel akkenni, argaz-nni yessawaḍ kan taḥellabt d wezgen, yal tikelt mi ara d-yagem.

Taḥellabt-nni icudden ar tama tayeffust, tettzuxu s yiman-is, zdat n tḥellabt-nni icudden ar tama tazelmaṭ, imi tessawaḍ akk aman-is seg unizab armi d axxam, war ma tessenɣel tiqqit. Ma d taḥellabt-nni icudden ar tama tazelmaṭ, tessetḥa s yiman-is, teḥṣa akken tessawaḍ kan azgen n waman ar wexxam.

Yiwwas, akken kan yebda yettaččar-itt wegaz-nni , tenṭeq ar ɣur-s tenna-as :

-Suref-iyi ay argaz, aql-i am tin yenɣan, lukan axir ad iyi-tkemmleḍ ad iyi-terzeḍ ad tethenniḍ deg-i, kečč ad tɛiwdeḍ taḥellabt tamaynut.

Yerra-as wargaz-nni , yenna-as :

-Ayen ?

Terra-as-d , tenna-as :

-Acku, sawaḍeɣ kan azgen n waman s axxam, sɛiɣ iɣisi deg uɛebbuḍ-iw ; Kečč tettɛettibeḍ iman-ik ass kamel akken ad tessiwḍeḍ kan azgen n waman seg wayen i d iyi-d-tettačareḍ.

Argaz-nni yessewhem-it wayen yesla, yenna-as :

-Kkes aɣbel i wul-im, ur ttxemmim ara ɣef wannect-a ; imi ara ad nuɣal s axxam muqel s idisan-im, ar waḥdid n webrid, ad twaliḍ ijeǧǧigen mɣin-d, fsan, i d-yemɣin rrif rrif n webrid.

Deg webrid n tuɣalin, imi teddun s axxam, taḥellabt-nni yewwet iɣisi, tettmuqul rrif rrif n webrid, tettwali deg yijeǧǧigen yefsan, teslufuy-asen tafukt ḥlawen, yetthuzzu-ten ubeḥri, ccbaḥa-nsen tjebbed tamuɣli n wallen.

Maca taḥellabt mazal-itt kan akken tettlummu deg yiman-is, imi teẓra akken yallass tesruḥuy azgen deg waman i d-tettawi.

Imi wwḍen s axxam, argaz-nni yenna-as i tḥellabt-nni yewwet iɣisi :

-Wissen ma tegreḍ tamawat ɣer tama-m s ijeǧǧigen-nni yefsan i d-yemɣin rrif n webrid, ma d tama-nni nniḍen ulac ula d ajeǧǧig deg-s, kullci yeqqur d ahicur.

Ẓriɣ acḥal-aya, akken yewwet deg-m iɣisi, maca lukan mačci d kemmi ur d meqqin ara ijeǧǧigen-nni, aḥṣu belli d kemm i ten-yeswen .

Anamek n temsirt :

Deg-neɣ akk ayen lɛali, d wayen n diri. Imdanen akk am tḥellabin yewwet iɣisi. Lɛali d wayen n diri yella akk deg-neɣ, d amdan kan i yettarran iman-is yekka-d nnig tudert n wiyaḍ. Wamma imdanen akk deg yiwen weswir ay llan. Ur sseɛdal ara iman-ik ar wiyaḍ, ddunit akka, wa yif-ik wa tifeḍ-t, wa yugar-ik wa tugareḍ-t. A k-iniɣ, ur sseɛdal ara iman-ik ɣer wiyaḍ akken bɣun ilin, ili-k kan d keččini, s wakka ad tidireḍ deg tumert akked tlelli. Ula d kečč tesɛiḍ amkan-ik di ddunit-a.

Asmuḥyet sɣur Fahim MESSAOUDENE

(l’Histoire de la cruche fissurée , Conte d’un auteur anonyme)

Share.

About Author

Avatar

Fahim MESƐUDEN, d yiwen n umedyaz u d amyaru s tutlayt n teqbaylit, ilul ass n 07/05/1981 deg taddart n Uzaɣar Ɛwana, taɣiwant n Yiɛekkuren. Deg useggas n 1986, imawlan-is ruḥen zedɣen di taddart n Agarsafen, taɣiwant n at-yeǧǧer, id-yezgan γer tama n teẓgi n ukefadu, anda yella yezdeɣ ass-a, sebba n waya d aɣerbaz ay-s ulac deg taddart i deg-i s teɣli timiḍt. Deg useggas-nni i yekcem s aɣerbaz amezwaru n taddart-agi. Seg uɣerbaz alemmas ar tesnawit, si tesnawit ar tesdawit, yeffeɣ-d s-yinna deg useggas n 2004, s ugerdas n DEUA en électronique. Yessker-it-id umussu adelsan n taddart-is, d netta it ideggren ad iḥemmel tira, tamedyazt, d yidles sumata. Seg ujrured ar waḥrured, seg waḥrured ar tikli. Skud teddun wussan, yettidir timsal, tidyanin, allaɣ-is yesseklas-itent d isefra akken ad idirent i lebda. Si temẓi-s i yekčem γer wannar n yidles, imi kra n win i ikečmen deg-s yekkat ad-yawwi amaynut. Fahim yella d imceggaε n Radyu n Numidya deg useggas 2011, aṭas n tedwilin i yessekles i umaṭṭaf-agi. Deg useggas n 2014 yebda yettaru imagraden s teqbaylit deg waγmis « Tiɣremt » s yisem « Tansa n Talsa ». Xas akken abrid n usiẓreg ḥarcaw, netta yelḥat ḥafi, yerẓa asalu-s deg useggas n 2013 yessufeɣ-d adlis-ines amezwaru, di teẓrigin RichaELSAM, azwel-is : « Tiyersi (le nœud) », d ammud n yisefra deg-s 38 isefra. Aseggas mbaɛd, di 2014, yerna yessufeɣ-d adlis niḍen, d ammud n tullisin akked tneqqisin, azwel-ines « Timsirin n ddunit ». D adlis-is d-yeffɣen di teẓrigin n SEFRABER di tmurt n Fransa. Ugar n waya, Fahim ass-a d aselmad n tiliktrunit deg uɣarbaz n uselmed n lḥerfat n BUXALFA ( Tizi Uzzu )

3 commentaires

  1. mokrane B

    Tanemmirt i Fahim i d-yerran tamɛayt n « la jarre abimée » s tmaziɣt, tamɛayt n ikecmen di tgemmi tagraɣlant ( patrimoine universel), d tamsirt n ddunit, d tidet di yal amdan yella lɛali yella wayen n dir, d acu kan yella wi yesseqvdacen kan azgen-nni n dir seg-s yettban-d d amdan n dir, yella win iteṭṭfen ugar azgen n lɛali yesseqdac-it yettban-d d amdan n lɛali, teḍra-yas am lkas-nni yeččuren ar wezgen: yella wa yettwali-t d aterras ar wezgen, yella wi t-yettwalin d ačuran ar wezgen.

  2. Avatar

    qqaren-d irumiyen « Nul n’est parfait »
    akken dɣa ulac wi k-ikemlen s yemdanen, yal wa yesɛa leɛyub, yella wayen yettbanen, ẓerren-t medden llan wid ur nettban ara.

Leave A Reply