Aɛessas n wurti (aḥric amezwau)

2

-Tullist-

Sɣur Racid Tiɣilt.

1- AḤRIC AMEZWARU

Nna Melluga tezzuɣer tixsi-s seg wemrar ad teglu yis-s ɣer lexla mi tuder ad telqeḍ tazart. Kan akka ad d-tezzi ɣer-s a tt-tesqernennec s umextaf. Anda tt-tḥuza, din. Tugad ammar a tt-tezwir s iniɣman, dɣa ad as-tefk Badar i tazert d-yelwi waḍu-nni i tt-id-yessakin mi d-yesseɣli iceqqfan di lḥara. Tixsi d m tseqqlalt. Tḥemmel imelluga. D timḥezwirit ɣer-sen. A tt-yewqeε baḥwaṣu gar-asent. Yerna nna Melluga tenwa ad tbudd yis-sen amɣar-is n-teǧǧa yesred deg wusu la yettusu.

Tteddu tessenday urawen-is s igenni, tneεεer ɣer iεessasen. Akken tewweḍ s urti, tettu iman-is; tserreḥ-as i wemrar i wakken ad tekkes tiseɣlit ad tεeddi. Tendeh: « Ay aεessas n wurti mneε-aɣ seg wayen ur nelhi! »

Ɛni yesla-yas-d. Yalli ad tt-teggdem tixsi ɣef wudem mi tejfel akken ɣer ddaw tneqqlin. Mer ur d as-tḍerref ara nna Melluga d tidist, tilfi ad as-tεeddi ger iḍarren-is temcumt yezzarzen s ajenjar amezwaru. Nna Melluga tedda-tt deg-s s uzemzi d uzabuq n ddeεεa: “Fkiɣ-am abiba a m-yessenṭuter axenfuc-nni n yilef a llaqura…” Simi i s-teεfes ɣef wemrar-nni teskerkir tixsi deffir-s, i wakken a tt-tarez, tinna teṭṭuki daɣen ɣer tεemriwt. Nna Melluga yeqqreḍ-itt rrebg-nni i s-yennḍen am wezrem ɣef tweṭzit. Tennefḍas d tinnegnit.

Ur d-teṭṭif ara tixsi armi tt-tecrew merriɣet. Tεedda teqqen-itt ɣer yiwet tulmut. Teqmeḍ-as ula d ccedd. Teggul deg-s ur teksi alamma tḥawec-d merra iḥbuben d-yeɣlin.

Nna Melluga teεna tineqlin d tirni. Ur teǧǧi ula d iniɣem di lqaεa. Ka d-yestutti waḍu n leεca-nni, tenṣeḥ-it-id. Ḥala aqerquc amḍur d yeqjujen usniben i s-n-teǧǧa i tixsi ad tessiẓeḍ yis-sen aqemmuc-is mi ara s-d-tebru a sen-tkes ticki tefra alqaḍ. Mi teččur taqecwalt, ad ternu kra s irebbi-s. Ur d as-d-teεrig ara ma tessames ijufar n tqendurt-is. Awi-d kan ad taget lɣella. Ma demmken idenyen, yella uεecciw a ten-tefser sufella-as.

Nna Melluga tettawi tettarra ger tmeɣrusin d teɣbirt. Tleqqeḍ iniɣman, tserreḥ i ubuḥcic-is, tettcewwiq. Amecwar akka tessusem am webẓiẓ-nni ara ileɣten mi ara iḥulfu yella kra i t-id-yeεnan.

Teḍleq-as i webruε n tqendurt, yerrurri-d ka din terra s irebbi-s. Tcerrek taqemmuct-nni-ines yezgan tekmes, tessebrareḥ-itt annect n yimi n teɣrast. Tesbek din am uẓeqqur iwet maras. Tbedd tesbirriw. Wwint-tt ttbati. Tewhem deg wayen tettwali. Imir tebra-yas-d i tixsi, a tt-tenher s axxam ur teksi. Ula d idenyen, teǧǧa-ten-in akken, mačči tessemnenni tiɣbirt.

Tleḥḥu teshetrif, tessiɣzif asurif, tneεεer: « Ay aεessas n wurti, ṣṣer-aɣ seg wayen ur nelhi ! Mneε-aɣ seg yir teswiεin d yir tqaεtin. Ttxil-k a bab igenni, yak ur nednib ur neεsi, sseknu-yaɣ-d abrid a nali… »
Tektal-d tasawent yettawin ɣer taddart. Tigecrar ttergigint. Aḍar ɣer zdat, wayeḍ ɣer deffir.

“Σni yewweḍ yakan lexla-m a tin? Aḥiwel aɣiwel!”

Nna Melluga tefrawes, Tessaked akka d wakka, ad twali anta akka i tt-id-yesduqqsen. Ziɣ d tanuṭ-is. D Messeε At Wuzzu i tt-id-iluεan. Nna Melluga tsusef s iciwi-s. Cwiṭ niqal tebziḍ icekkaben-is. Tɣil d taklit-nni i twala deg yeɣzer yezzi-yas wegraw mi tesberber, i s-d-yezzewren a s-teqqen lḥenni…

Nna Melluga tlehhet, tesmehmih, Messeε ur tegzi tigert. Tenwa wiss d acu yeḍran. Tenna-yas: “Σni yenṭer wemɣar-nni-inem a m imelluga imi la tettɣawaleḍ akken, εni tessuṭuḍeḍ am tin yessuṭuḍen?
– Ssuṭuḍeɣ? Ccafuεa-m !
– Ur d am-nniɣ ara tessuṭuḍeḍ. Nniɣ-as kan ahat yettxed wemɣar-im mi kem-walaɣ akken teṭṭfeḍ-tt-id filegfa, amzun ččan-am-d igerzan-im iwaɣzniwen. Yenṭer wergaz-im?
– Yenṭer wergaz-iw? Wi m-d-yennan? Ur d iyi-d-qqar ara syin i d-tekkiḍ?! Daɣnekk, εni terziḍ fell-as s axxam?
– Xas ma d alwes-iw, ur rezzuɣ fell-as ma ur telliḍ kemm di lḥara? D asteqsi kan i kem-in-steqsaɣ ma cwi-t. Kemm dindin tcuddeḍ-as tacrurt, tgiḍ-as taqqrayt nniḍen.
– Aha tura, ur d iyi-d-neḥḥu ara awal ! D timesliwt ur d am-n-sliɣ ara mliḥ.

– Amender ihi ma yeḥla kra dadda Ḥemmu-nni ?

-Ad fell-am yesteqsi lxir a Messeε. Mi d-ffɣeɣ, ǧǧiɣ-t-in yulwa ciṭuḥ; ma d anṭar ur yenṭir ara am ddurt iεeddan.
– A kem-id-iwali Reppi a Melluga. Ssarameɣ-as tujjya d teɣzi n tudert alamma caben iɣallen-is.
– Ad am-yamu lxir a weltma. Yeḥrez-am arraw-im d wergaz-im ula d kemm…”

Tin tkemmel abrid-is akka, teqqar-as, wiss d acu i tt-yuɣen neɣ ahat s acu i yeḍran? Ur tebɣi ara kan a yi-d-tini. Anef ! Ma yella ka yellan, sya ar tameddit ad d-iban.

Tayeḍ tuɣ abrid-is akkin; teqqar-as, wissen kan ma ad i-yamen wemɣar-nni-inu. Saldɣadik dɣa amek ara t-in-afeɣ?

Share.

About Author

Racid U Tiɣilt

2 commentaires

  1. Avatar

    Azul,
    Awi-d ukan imi d-yers weḥric amenzu si tullist-agi « Aɛessas n wurti » n Racid Tiɣilt, mačči Tiɣit! Ssarameɣ ad yettwaseɣti yisem-ines yellan sufella.
    Am wakken t-id-nenna yakan, dda Racid ur yelli d amaru neɣ d anaẓur n menwala, ɣer ɣur-i drus-iten imedyaten-ines! Zemreɣ a d-iniɣ yernu war akukru, win iran ad yelmed taqbaylit ad iɣer ayen yettaru dda Racid!
    Ayen iga dda Racid i yedles-nneɣ seg iseggasen n 80 ar ass-a werǧin zemren ad gen deg-s awezwaz wigi akka la yetthuzzun tuyat!!
    Afud d tezmert i dda Racid.

  2. mokrane B

    Azul, d tidet awalen n Dda Racid, d awalen n teqbaylit-nni n temɣarin, d awalen ur nsell ara yallass, d iseɣ ameqqran i weɣmis TAFUKT ma rsen-d imagraden-is deg isebtar, mreḥba s wayen yura, d wayen ara yaru.

Reply To Awetniri Cancel Reply