Axxam n Leqbayel

3

Axxam n taddart zik ur yemgarad ɣef win n temnaḍin nniḍen di tmurt n Leqbayel. Lebni-ines yettili-d s wedɣaɣ neɣ s wesɣar akk d wakal, tasga-s ttjeddiren-tt s tumlilt, tiɣerɣert-ines sellɣen-tt s texmirt (xeddmen-tt s ibelɣiɣen n ubeqri, alim akk d waman, tettuɣal am ubeɣli). Yal axxam yesɛa afrag, asqif, tazeqqa n usewwi akk d txerraǧit.

Afrag : Lqaɛa-ines d tiblaḍin myuṭṭaɛent ta deffir ta, deg-s ad naf tigrurin n tyuzaḍ akk d tid n yewtal… Deg-s daɣen i tturaren igerdan n wexxam.

Asqif : deg-s tella tesrirt n yiɣimi, deg-s ay ttɣiman yergazen mi ara tili lḥaǧa deg wexxam, am ticki ara d-terbu tmeṭṭut, neɣ mi ara tili lmut n uɛeggal n wexxam, irgazen ara iɛezzren ttɣiman dinna…

Tazeqqa n usewwi : deg-s lkanun, adebder, tikwatin, tga am tenwalt. Dinna i tsewway tmeṭṭut aɣrum aquran, d wayen akk yellan d ccyaḍ… ttḥadarent leḥwal n wexxam akken ur ttamsen ara.13662475_10208671424441112_554809990_o

Taxerraǧit : d yiwet n tewwurt tamecṭuḥt tessufuɣ ar seddaw wexxam, win d-teḥres tnefsit-is akken ad yenɣel aman n tasa neɣ ayen nniḍen, ad yeffeɣ ar dinna. Syinna i tɛedda tzuliɣt (d targa tamectiṭuḥt n waman n tarda i d-yeffɣen si terkent n wexxam tṛuḥ lqaɛ n lḥiḍ, lhiḍ tanila n tewwurt taxerraǧit, ffɣen ar deffir wexxam).

Llan daɣen wid yessalayen ijeddaren, wid ur nesɛi ara ttawil akken ad bnun s wedɣaɣ. Ajeddar ssalayent s yesɣaren izuranen neɣ s tqecrin, ad ten-ssentun deg wakal ta idis n tayeḍ, ad ten-cudden akk gar-asen s iseɣwan neɣ s tiɣelt, s warsus… Sdaxel-is a t-selɣen s tumlilt akken ad ffren iṭiṭucen yellan gar yesɣaren, tiɣerɣert-is ad tt-selɣen s texmirt.

Axxam a t-id-naf yesɛa yiwet n tγessa am wexxam n leqbayel s umata. Ibedd s tgejda n wesɣar, lqermud-is ṭṭfen-t yejga (amalay : ajgu. (isulas (amalay : asalas)) akk d lluḥ n wesɣar n zzan isemmer wa deffir wa. Axxam si sdaxel, yebḍa s lqis yal taɣawsa deg wemkan-is. Degmi ara nekcem deg wemnar n tewwurt ad naf tarkent deg-s i ssiriden at wexxam am udmawen-nsen, dduzan-nsen… . Sufella-s tella iferca n tewwurt (asget-is : yefraci). Aẓeṭṭa isenned ar tesga d-iqublen tawwurt, ɣef yeffus d addaynin. Tiɣerɣert n waddaynin tṣubb ɣef tin n wexxam. Sufella n waddaynin tella tkanna. Ar tama tazelmaḍt, deffir tewwurt tella tsebbalt deg-s i taǧǧan aman n tissit. Yella daɣen srir. Di tlemmast n tɣerɣert yella lkanun, rrif-is llant snat n tesririn akka n wakka. Γef yeffus ad naf tikwatin ( amalay : takwat ) deg i taǧǧan tiɣawsiwin timecṭaḥ, sufella-nsent ay rsen ikufan ( amalay : akufi, unti : takufit ). Deg yiwet n teɣmert di tesga n wadda n wexxam yettili wecbayli n zzit ( asget icbuyla), di teɣmert nniḍen ad naf tres teqruct swayes ssendayen ayefki. Deg wejgu aferdis d tama n teqruct, iɛelleq-d dduḥ.

Γef lqermud n wexxam, fettren ṭṭṛaḥi (amalay : ṭṭerḥa ) n tazart i yiṭij akken ad qqaren iniɣman.

Fahim MESSAOUDENE

 

Share.

About Author

Avatar

Fahim MESƐUDEN, d yiwen n umedyaz u d amyaru s tutlayt n teqbaylit, ilul ass n 07/05/1981 deg taddart n Uzaɣar Ɛwana, taɣiwant n Yiɛekkuren. Deg useggas n 1986, imawlan-is ruḥen zedɣen di taddart n Agarsafen, taɣiwant n at-yeǧǧer, id-yezgan γer tama n teẓgi n ukefadu, anda yella yezdeɣ ass-a, sebba n waya d aɣerbaz ay-s ulac deg taddart i deg-i s teɣli timiḍt. Deg useggas-nni i yekcem s aɣerbaz amezwaru n taddart-agi. Seg uɣerbaz alemmas ar tesnawit, si tesnawit ar tesdawit, yeffeɣ-d s-yinna deg useggas n 2004, s ugerdas n DEUA en électronique. Yessker-it-id umussu adelsan n taddart-is, d netta it ideggren ad iḥemmel tira, tamedyazt, d yidles sumata. Seg ujrured ar waḥrured, seg waḥrured ar tikli. Skud teddun wussan, yettidir timsal, tidyanin, allaɣ-is yesseklas-itent d isefra akken ad idirent i lebda. Si temẓi-s i yekčem γer wannar n yidles, imi kra n win i ikečmen deg-s yekkat ad-yawwi amaynut. Fahim yella d imceggaε n Radyu n Numidya deg useggas 2011, aṭas n tedwilin i yessekles i umaṭṭaf-agi. Deg useggas n 2014 yebda yettaru imagraden s teqbaylit deg waγmis « Tiɣremt » s yisem « Tansa n Talsa ». Xas akken abrid n usiẓreg ḥarcaw, netta yelḥat ḥafi, yerẓa asalu-s deg useggas n 2013 yessufeɣ-d adlis-ines amezwaru, di teẓrigin RichaELSAM, azwel-is : « Tiyersi (le nœud) », d ammud n yisefra deg-s 38 isefra. Aseggas mbaɛd, di 2014, yerna yessufeɣ-d adlis niḍen, d ammud n tullisin akked tneqqisin, azwel-ines « Timsirin n ddunit ». D adlis-is d-yeffɣen di teẓrigin n SEFRABER di tmurt n Fransa. Ugar n waya, Fahim ass-a d aselmad n tiliktrunit deg uɣarbaz n uselmed n lḥerfat n BUXALFA ( Tizi Uzzu )

3 commentaires

  1. Avatar
    Laougab Bouridane on

    azul a fahim
    yeɛǧeb-iyi nezzeh umagrad-agi, a s-tiniḍ beddeɣ zdat n wexxam-nneɣ yellan di tmurt. mmektaɣ-t-id tarkent tarkent, tardast tardast.
    dacu kan, ɣas ulamma d tidet mcuban yexxamen n leqbayel, walaɣ yella ahat wanda mxalafen,
    nekkni si lǧiha nat Ɛebbas nnig Weqbu, lǧiha n yiɣil Ɛli, nesɛa daɣen taɣurfet, i d-yezgan nnig wexxam (keccmen-as s daxel wexxam, ttalin ɣef tkeddanin)
    anda ssawayen ayen yettduxxunen d taxxamt lɛafya.
    ma yella d taxerraǧit nekkni neqqar-as tazbuyt.
    ur zriɣ ara ma tzemreḍ a ɣ-tadreḍ amek yebna sufella, bɣiɣ ad issinen ismawen isufar d tɣawsiwin yettwassexdamen di lebni -aseqqef, …
    tanemmirt-inek

    • Avatar

      Tannemirt-ik,
      Amagrad-agi imi turiɣ qqimeɣ sdat n wuxxam nekk d yiwet n temɣart.
      Yal axxam si taddart ar tayeḍ yemgarad, d tidet.
      Tella tɣurfet-agi, selleɣ d tadren-tt-id, waqila deg-s igannen imawlan ( les parents ) , tella daɣen teɛrict ( d takanna ɣur-neɣ ) maca di taddart -nneɣ ulac taɣurfet, neɣ ahat axxam iɣer kecmeɣ ur tt-yesɛi ara.
      Tannemirt-ik ɣef wawal-agi ur ssineɣ ara akka « tazbuyt », taxaṛṛaǧit d awal d-yekkan si taɛrabt ( El-Maxreǧ ( issu, sortie ? ) .

      Axxam yettwabna s udɣaɣ d wakal, sdaxel ttjeddirent s texmiṛt. Sufella d lluḥ n zzan akked lqermud ( lqermud n wakur )

      Tannemirt-ik

Leave A Reply