Isem-is n tidet Buqelɛa Arezqi, illul deg useggas 1891 di taddart n tzelmaṭ, deg Izarzen tawilayt n Tizi Wezzu , d netta i d amenzu ger watmaten-is. Baba-s teɣli yes-s ddunit, yenḥaf, lexṣaṣ tiẓiwelt, yecrew-itt merriɣet, akken a d-iḥelli ayen ara ččen warraw-is. Beɣdad Mazal-it d aleqqaq, imi yebda lxedma, ur yeǧǧi kra, ama d takessawt ama d lxedma n wakal…
Aqcic aleqqaq asmi yemmed cwiṭ, yuɣal yelmed tajewwaqt d ubendayer, rnu-yas ɣer isefra. Yessefra ɣef waṭas n taɣulin: lḥif n ddunit, iɛessasen d wayen merra i t-iceɣben. Imi yewweḍ d ilemẓi, yunag ɣer temdint n lezzayer, yeṭṭef amḍiq n lxedma ɣer yiwen wefransawi, dinna i tt-yefka i jjiḥ yuɣal yettu tamurt. acḥal d aseggas ur yejbi ɣer taddart. Tikkelt kan, alarmi d-yemlal yiwen seg wat taddart-ines, yenna-yas-d winna: « yessefk fell-ak ad tejbuḍ ɣer taddart meqqar ad teẓreḍ imawlan-ik ».
Yerra-yas-d: « nekk d taddart ḥaca ayen iɛeddan. Yemmeɣ ɣer lǧib yeddem-d duru yefka-yas-tt, yenna-yas: ax duru-yagi awi-tt i baba ini-yas a d-imeyyel yes-s, yakk timizar i nesɛa, yerna ad as-d-grin ad iṣerref ɣef wat wexxam.
Baba-s mi yesla s usali-yagi yerfa, dɣa din yedɛa-yas” ruḥ a mmi ad yeg Rebbi teffɣeḍ s yeẓri a d-tuɣaleḍ nebla iẓri “, ddeɛwat am umesmar di lluḥ.
Asmi yessaweḍ 45 iseggasen, yuɣal-d ɣer taddart, yuɣal ɣer lxedma-nni n wakal d tjewwaqt d isefra. Ur yeǧǧi amḍiq atan di leqhawi atan di leswaq dinna i iɛemmer agraw, yeqqar-d isefra i medden, drus i yerna yeɣli-d fell-as waṭṭan yedderɣel.
Tikkelt yettwaɛreḍ ɣer yimensi, segmi d-yers yimensi, slan i wahruḥu di berra, tekker tmeṭṭut terfed aɛekkaz teffeɣ ma yella d bab n wexxam simmal yesfunnuẓ. Beɣdad yeqqim yebbehba dɣa yewwi-d asefru-agi:
Tin yeḍran ass n letnayen
Ad awen-ḥkuɣ a lumma
Sersen-d aḍebsi n seksu
Taga tedda-d s ufella
Rriɣ Muḥend d argaz
Ziɣemma tif-it Faḍma
Di tallit unekcam afransawi, Fransa tettak-d tagella s lbun, ayen i wumi qqaren di tallit-nni “ lbu n rraviṭayma” tikkelt-nni ferqen-d lfarina. Lfarina di tallit-nni ur tettwassen ara ɣer leqbayel, dɣa yenna-d asefru-agi:
Ay arrac ad awen-ḥkuɣ
Tikkelt wellah ar neḥṣel
Fkan-d rraviṭayma
Ur tetteg ur tfettel
Mačči d albaḍ i yi-yennan
D tameṭṭut i n-ǧǧiɣ tewḥel
Beɣdad segmi yeɣli di tezmert, taxriṭ d tilemt texla, dinna tameṭṭut-is terna-d lḥif-is teḥqer-it, tettak-as tiɣrit:
Beɣdad terna-t tmeṭṭut-is
ɣurwat a wen-tkellex
teṭṭef-as aɛekkaz tewwet-it
texdem-as acḥal d afeddix
d lǧiran i t-iḥudden
wamma ad t-tneɣ ad as-tertiḥ
daɣen:
tenna-yi Feṭṭa uḥemduc
awi-d smid urumi
asmi i t-id-wwiɣ
tekkes-it akin ur yewwi
win t-yeččan ad yaɣ tiɣrit
lɛetba ur tt-yettali
daɣen;
Yeffeɣ Beɣdad yettekka
yedduri agafa
(……………)
Lukan d tafellaḥt i yeɛna
Ad yexdem nneɛma
Ad yesɛic deg waytma-s
Imi d lɣerba i yeɛna
Tewwet-it lmeḥna
Tusa-yas-d ɣef yeẓri-s
Yenna daɣen:
Deɛwessu lwaldin tewɛer
Am uɣebbar deg waḍu
Am tmes mi ara tecɛel
Di teẓgi teṭṭef amkan-is
Beɣdad amcum bu tlufa
Teǧǧa deg-s ccama
Tusa-yas-d ɣef yeẓri-s
Beɣdad yercel yesɛa arraw, baba-s yemmut, yemma-s ddeqs i terna deffir wemɣar-is. Yiwen wass ɛni tameṭṭut-is tenna-yas qecceɛ yemma-k .
Ahat deg imi d-yewwi asefru-agi ɣef tmeṭṭut-is Feṭṭa.
Tenna-yi Feṭṭa Ḥemduc
A Beɣdad qecceɛ yemma-k
ṭṭseɣ alarmi yedda yiḍ
ṭṭfeɣ i wul-iw ameḥbak
ddiɣ d arbib s cclaɣem-iw
aṭas isefra i d-yeǧǧa Beɣdad, acu kan imi ur ttwarun ara, tuget deg-sen ruḥen zedren di temda n tatut, amzun akken ur d-llin ara.
Akka i yedder umedyaz, si lḥif ɣer wayeḍ, rnu-yas ɣer lḥif n wexxam, yettwet wergaz deg wexxam-is alarmi d asmi yerra tarwiḥt i bab-is deg useggas 1945.
Aḍris n Ɛmer tafat
tasɣunt tafuɣalt uṭṭun amezwru