D lecfer n wallen i ibeɛden ɣef lmut. Lmut tɛuss bab-is yal ass, d ameqqran neɣ d ameẓyan, d argaz neɣ d tameṭṭut. Lmut ur tferren ara, tettawi ameqqran, tettawi amecṭuḥ, tettawi wid lɛali, tettawi wid yeffɣen i webrid. Akken yebɣu yili d amuḍin neɣ s tezmert-is, win iwumi d-yewweḍ wass-is, a d-tas ad t-tawi.
Nekni nettalas-as lqut, netta yettalas-aɣ lmut. Ulac win izemren ad yerwel fell-as, d ṭṭlaba n ddunit. Anda ma tebɣuḍ tiliḍ ad k-in-t-aweḍ. Xas ma tesɛiḍ idrmen ur tezmireḍ ara ad tt-taɣeḍ, neɣ ad tefkeḍ tijɛal, akken ur ak-tettawi ara. Ur tezmired ara ad tt-rewwleḍ fell-as ma yella tesɣam-ak-d. Ili-k d ameṛkanti, d asaɛi neɣ d igellil, nettat d mm lḥeq, yiwen webrid kan ay tessen, abrid-is d abrid n lḥeq.
Hataya lmut hataya
Ɣef wejgu i d-iɛelleq
A yemma iɛus-iyi-d
Rruḥ-iw ad t-yecleq
Axxam yeččur d lɣaci
Ur yezmir yiwen ad iyi-yeɛteq
Lmut d abrid ur nexli. Aṭas ur nettḥulfu s lmut, nwan-tt d awal kan, alarmi d asmi ara ten-id-taweḍ s axxam i ttḥulfun syes. Aṭas ur nettamen ara belli yiwwas ad mten, acku sɛan cci, sɛan tazmert. Asmi ara d-testeqsi fell-asen, ur ttamnen. Aṭas i yewwḍen i lmut, ur mmuten ara, xas ma ad t-yeɣṣeb waṭan, yiwwas kan yeḥla, dayen yekker, tselfas kan lmut, tkemmel abrid-is, tewwi wiyad di tikli-s. Aṭas ur uminen ara yemdanen belli mmuten.
Hataya lmut hataya
Hataya yedduri-d rref
A yemma iɛuss-iyi-d
Rruḥ-iw ad t-yeccelqef
Axxam yeččur d lɣaci
Ur yezmir yiwen ad iyi-ṭṭef
Lmut yesrusuy-d lɣiḍ ɣef yemdanen merra. Lmut tuɛer, yella deg wawal «Lḥif i tekkes, tuɛer kan lmut». Lmut mi ara d-terzu s axxam n walbaɛḍ, lɣaci n tuddar ttbaddaden s idis n wexxam n umerḥum akken at wexxam ur ttḥulfun ara s yilem d-yeǧǧa uɛeggal-nni tewwi lmut.
Tuget n lɣaci akken kan ara slen s lmut n umezdaɣ n taddart, ttṛuḥun ɣer wexxam n umeṛḥum ttɣimin dinna ass kamel, iḍ kamel. Lɣaci ttheggin ayen akk ilaqen, akken ad ɛawzen ɣef umerḥum iḍ-nni. Wiyaḍ, seddaw laɛnaya n ṭṭamen n wedrum n umeṛḥum-nni, ssawaḍen isalli n temḍelt ɣer tuddar i ten-iqerben, iwasila akked twelliyin n umerḥum anda ma llan. Wiyaḍ ttheggin trisiti di lḥara n wexxam n umerḥum akken ad tili tafat deg yiḍ-nni. Wiyaḍ ttawin iṭaburiyen ɣef wi ara qqimen lɣaci, wiyaḍ ttɛassan deg webrid ttmagaren iberraniyen d-yettasen ad ẓuren…
Ay axxam seddaw n lqaɛa
A win i ak-yerran tigejdit
Ad ak-iseqqef s lqarmud
Ula ansi tɛedda tiqqit
Mačči d aẓekka i nugad
D ayen nexdem ɣef ddunit
D anebdu neɣ d tagrest, d asemmiḍ neɣ d aɣamac, d ageffur neɣ d iṭij, xas ma d adfel lɣaci ur ttakken ara afus ɣef umerḥum. Ddakalen akken ad tifsus taɛkemt ɣef imawlan-is. Yal taddart amek xeddmen. Xas ma llsas n tuddsa-agi ur d-yeqqim ara deg waṭas n tuddar n tmurt n Leqbayel, maca llant tamiwin deg i mazal ṭṭfen deg tuddsa n temḍelt. Akken imezdaɣ n taddart merra ad ilin deg yiwen webrid, ulac igellil neɣ amerkanti, ulac aberkan neɣ amellal, imdanen merra yiwen n uẓekka-nsen.
Ay axxam seddaw tmurt
A win i ak-yerran tigejda
Ad ak-iseqqef s tmedlin
Ula ansi tɛedda lehwa
Mačči d aẓekka i nugad
Dayen nexdem ɣef ddenya
Deg umagrad-agi, bɣiɣ ad mmeslayeɣ ɣef lɛerc n at Yeǧǧer s umata, imi tuddar-is mazal ṭṭfent deg tuddsa n temḍelt. Di tuget n tuddar, mi ara tili temḍelt, imezdaɣ beṭṭun leḥzen-nsen akked twacult n umerḥum. ṭṭamen n wedrum, seddaw leɛnaya n tesqamut n taddart, yeggar-d iman-is, yettili s idis n wexxam n umerḥum deg wayen akk i uḥwaǧen, d wayen akk ilaqen i umerḥum. Anda yebɣu yemmet umezdaɣ n yal taddart yettili, yettili alarma ssawḍen-t-id ɣer taddart. Ama di ssbiṭar, ama di tmurt n Fransa neɣ timura n yinig sumata.
Ad mmteɣ ad i-yawin
Ad iyi-ssersen sdat lesfuf
Ad iyi-mmeḍlen ad d-uɣalen
Ad iyi-ǧǧen dinna i lxuf
A lmalayek tiɛzizin
Wansem-t win n-yusan d anerzuf
Di tmurt n Fransa, imezdaɣ n lɛerc n at-yeǧǧar ddukklen, sɛan tasqamut am wakken di taddart ay ttidiren. D nutni i d-yettḍebbiren ɣef temsalt n umerḥum ma yella ɣur-sen, xeddmen-as lekwaɣeḍ akked d wayen akk i t-ialqen alarma ceggɛen-t-id ɣer tmurt, ɣer taddart-is.
Ad mmteɣ ad iyi-yawin
Ad iyi-ssersen sdat limam
Ad iyi-mmeḍlen ad d-uɣalen
Ad iyi-ǧǧen dinna i ṭṭlam
A lmalayek tiɛzizin
Wansem-t inebgi i nyusan
Tulawin di yal taddart mi slant s yisali n umerḥum, ttṛuḥunt ttcewwiqent fell-as, tuget deg-sent d timɣarin, ttcewwiqent alarma iṛuḥ ad d-yeɣli ṭṭlam. Syinna akin ad ǧǧent nnuba i yergazen. Tulawin ttcewwiqent deg uzal, irgazen deg yiḍ. Mi tewweḍ d 22t00, ixuniyen ad zzin i umerḥum ad bdun acewweq fell-as. Mi cewwqen tasaɛet neɣ snat ad ḥebsen ad steɛfun, wa ad isew aman, wa d latay, wa d afenǧal n lqehwa…. Akken alarma qrib ad yali wass. Ssyinna ad d-uɣalent tlawin d nnuba-nsent, ad ṭṭfent amkan n yergazen s ucewweq, alarma qrib ad t-awin ar tmeqbert.
Kerheɣ lexbar i d-yusan
Lǧemɛa lewhi n ṣbeḥ
Yeɣli-d ddihcan fell-i
Iẓri-w am lehwa iserreḥ
Ceggɛet akk i leḥbab-iw
Ma ruḥen-d ad nemsamaḥ
Kerheɣ lexbar i d-yusan
Lǧemɛa lewhi n ṭṭhur
Yeɣli-d ddihcan fell-i
Iẓri-w yeɣleb acercur
Ceggɛet akk i leḥbab-iw
Ma ruḥen-d nebɣa ad nemẓur
Yal taddar, tesɛa tarbaɛt i yeqqazen aẓekka, zgan llan. Mi slan s lmut n walbeɛḍ, ẓran iman-nsen, fiḥel ma yenna-yasen bab n wexxam, neɣ ṭṭamen, ssnen iman-nsen n waygar-asen, win ulac wayeḍ yella. Uqbel ad teflali tafat, nutni wwḍen timeqbert, bdan taɣuzi, ssya ar d-kkren akk lɣaci yettewjad uẓekka. Llan wid i tessun alim i uẓekka, llan wiyaḍ tessun tasselt, wid d-yettawin tasselt daɣen zgan, sɛan-tt d aɣbel, d nutni i tt-id yettawin ass n temḍelt, werǧin ttun aggay-ines.
Aqli-iyi ttḥebbireɣ
I wass n nnuba-w n lmut
Tarbeɛt teqqaz s leḥmeq
Tayeḍ tɛeǧǧen takurt
Taẓallit n ṭṭhur ad nṛuḥ
Bqaɛlaxir a tamurt
Aqli-yi ttḥebbireɣ
I wass n nnuba-w n weḍlaq
Tarbaɛt tɛeǧǧen takurt
Tayeḍ teqqaz s leḥmeq
Taẓallit n ṭṭhur ad nṛuḥ
A leḥbab yusa-d lefreq
Tamḍelt tettili azekka-nni n lmut n umerḥum. Tasqamut n taddart txeddem anejmuɛ tanzayt n wass ɣef 7t00 deg wussan n unebdu, ɣef 8h00 deg wussan n tegrest. Imezdaɣ akk n taddat ttekkaren-d akken ad nnejmaɛen am nutni am yimezdaɣ merra, ulac aɛeggal ur nettqadar ara anejmuɛ-agi. Ulac win ara yesmeɛẓgen i tiɣri d-teggar tesqamut n taddart, ulac win izemren ad yerẓ isuḍaf tesbed taddart i lmend n waya. Yal anejmuɛ, tasqamut n taddart tessawal-d akk i yismawen n yimezdaɣ akken kecmen tajmaɛt. Win ur d-nerri ara ɣef yisem-is, neɣ win yettun iman-is deg wussu, yettwalas, mi d-yelḥeq s anejmuɛ, ad yerju ad alsen i yisem-is ad iṛuḥ ad yefk 50 idinaren. Win ur neḥdir ara i unejmuɛ s wadda, daɣen yettwalas, yewwi-d fell-as ad yefk 200 idinaren. Yettili-d waya akken imezdaɣ ad ɛedlen. Wid yesɛan tiḥuna, ttemdalen-tent alarma yemḍel umerḥum. Lɣaci mazal tafrit (conscience) deg wallaɣ-nsen, mazal aẓar n telsawit (humanisme) deg ulawen-nsen.
Bqaɛlaxir a leḥbab
Nekni d abrid tura ad nṛuḥ
Ɣer wexxam seddaw tmurt
Ur tesɛi tawwurt wala lluḥ
Ur nettɛawad timeẓra
Ala win yurgan rruḥ
Bqaɛlaxir a leḥbab
Nekni d abrid ad nefraq
Ɣer wexxam seddaw tmurt
Ur telli tewwurt wala ṭṭaq
Ur nettɛawad timeẓra
Ala win yurgan ma ixaq
Yettili-ak neɣ ur ak-yettili ara, imezdaɣ akk teɛna-ten temsalt n temḍelt, acku ass-a fell-i, azekka fell-ak. Tamḍelt tettili-d ɣef 11t30. Mi iberreḥ ccix n lǧamaɛ : « Ad awin amerḥum s amkan-is », dɣa lɣaci akk ad mlilen deg wexxam n umerḥum, ssyinna ad awin abrid-nsen ɣer tmeqbert, anda ara afen aẓekka ihegga. Deg webrid ar tmeqbert, ixuniyen-nni ttcewwiqen fell-as, tarbaɛt sdat, tayeḍ sdeffir, ayen d-nnan imezwura, a s-d-alsen ineggura. D icewwiqen yettciṭṭiwen tafekka n wemdan.
Ulac lwexda am wass-nni
Imi i yi-refden ɣef nnɛac
Lḥut deg lebḥer yussaḥ
Lexwan yerkeb-iten rrɛac
Tarwiḥt ad tt-refden lmalayek
Aksum d nnṣib n yibeɛɛac
Ula lwexda am wass-nni
Imi i yi-refden ad iyi-yawin
Lḥut deg lebḥer yussaḥ
Ṭṭelba ǧǧan tilwiḥin
Tarwiḥt ad tt-refden lmalayek
Aksum d nnṣib n twakkiwin
Di tmeqbert, mi ẓẓullen ɣef umerḥum d abrid ar ddaw tmurt. Wid-nni iɣazzen aẓekka ttilin dinna, d nutni i t-ibennun s tallelt n lɣaci iḥeḍren dinna, wa iɛeǧǧen, wa yettak ayen uḥwaǧen ibennayen-nni, wiyaḍ ttarran akal i uẓekka, tekksen akal d-yettagaren dinna, ttaǧǧan amkan d azeddgan. Mi tekfa temḍelt, yal wa ad yeɛnu ccɣel-is.
Ddura kkiɣ timeqbart
Ar ttwaḥideɣ Rebbi
Ufiɣ qqazen aẓekka
D ajdid ur as-gin lemri
Izerman tiwekkiwin
yezdeɣ-it wul ur yebɣi
Ddura kkiɣ timeqbert
Ar ttwaḥideɣ axellaq
Ufiɣ aẓekka d ajdid
Bnan-t ur as-gin ṭṭaq
Izerman tiwekkiwin
Yezdeɣ-it wul ixaq
Lǧiran akked iwasila n twacult n umerḥum ttuɣalen s axxam-is i wazal n tlata wussan. Alarma d ass n tuddza uẓekka n umerḥum-nni. Lǧiran ttawin-as-d i twacult-nni imekli akked imensi i wazal n tlata wussan, rnu ttɛawazen alarma
d azgen n yiḍ d yemwansa i twacult n umerḥum.
Ass wis telta, tafejrit, tawacult n umerḥum, irgazen, tulawin akked igerdan, ttruḥun ɣer tmeqbert akken ad ddzen aẓekka. Llan lɣaci n taddart i iteddun, ṭṭaqa deg-sen d tulawin. Di tuddza uẓekka, yal wa d acu yettawi, llan kra ttawin lgaṭu, ttmer, ččina… ferqen-tt i lɣaci yeddan. Ttačaren tabuqalt n waman srusuyen-tt ɣef uẓekka n umerḥum, zzuzuren nneɛma d yirden ɣef uẓekka. Ttɣiman dinna azal n uzgen n ssaɛa, uqbel ad yeflali yiṭij ttuɣalen-d. ttuɣalen-d, yal wa ad yennejmaɛ s axxam-is, akken alarmi d ass n rebɛin n wussan ara ad mlilen. Tawacult n umerḥun txeddem lweɛda n seksu d lḥemmeẓ akked lbaṭaṭa d zrudiya, tessufuɣ-itt ɣer wegni n taddart ad tt-ččen lɣaci.
S umata akka i d-tettili temḍelt gar imezdaɣ n lɛerc n at Yeǧǧer. Xedmen lecɣel n taddart s tɛerfit, s tegmat. Ttbeddaden am yiwen di tegnit n ddiq, ulac win yettaǧǧan wayeḍ, zedɣen tuddar-nsen, ttḥebbiren am wakken ttḥebbiren deg yixxamen-nsen.
Fahim MESSAOUDENE
2 commentaires
Azul,
Riɣ (bɣiɣ) ad snemmreɣ nezzeh ameskar umagrad-a, acku yuklal aya. Xseɣ (tehwa)-d taqbaylit swayes yettaru, ahat ad yili yennum swaya, ɣas ma werǧin ssineɣ tira-ines ngum (qbel) ass-a. Tira-s tefrez, tebrez; ula d agulen (tizeggal neɣ tuccḍiwin ur ttuqtent ara. Asentel daɣen igerrez!
Tamettant (lmut) am tudert, d snat takniwin; yiwet tugguni tayeḍ: yiwet d tazwart; tayeḍ d tanegrayt. D acu kan, ɣur-neɣ nekkni, mačči s yiwen wudem i tent-nettmagar! Tudert, nettmagar-itt s tumert (lferḥ); tamettant nettmagar-itt s urundu (leḥzen) d imeṭṭi!
Aṭas imaruten i yuran ɣef usentel-a; aṭas imedyazen i yessefran ɣef waya; aṭas ifelsafen i inudan, i ixemmmen di taluft-a… Ula di tagi-nneɣ, aṭas n tmenna i yelllan… wi ara tent-id-yesskeflen akk?!
Yiwen yenna: « Mennaɣ-am lmut a lmut »! Wayeḍ yenna: » D abrid ur nexli deg tiṭṭ n lmektub »!… Wayeḍ yenna: Temmut teɛzizt ur nemẓir, lmut tettextir; Rebbi iteddu di nneqma…! « Ula d wayeḍ, yenna daɣen: « Win yeṭṭsen yedder yemmut »! Dɣa, aneggaru i tt-id-yessegran: « I UNEGGARU N DDUNIT, ANWA ARA T-IMEḌLEN »?!!
Ɣurket ( d awelleh, d aḥedder)) – Mačči am « Ɣur-wen »- si tmenna-nni : Wi yebɣan ad yidir yemmet!…
Afud anezmar!….
Ar tayeḍ
Ǧamal u Bennɛuf.
Azul,
Ziɣ ameskar-a, mačči kan yuɣ tannumi d tira; a yezger-d ula d ungal « ANZA »!.. Di F.K i ufiɣ isali (lexbar)-a iḍelli.
Nessaram ad ifeǧǧeǧ yetri-ines di tlemmast n tegnewt Tamazɣant.
Afud anezmar!…