Di taddart n Tewrirt n Musa, deg At-Dwala i d-ilul wergaz n tefsut, Lwennas MAƐTUB. Deg wass n 24 yennayer 1956 i d-tluleḍ. Deg useggas n 1978, i teskelseḍ aḍebsi-inek amezwaru, « Ay Izem », d yiwen si ger 36 n iḍebsiyen i tessufɣeḍ deg tudert-ik. « Ay izem » teddreḍ d izem, temmuteḍ d izem.
S tezlatin-ik yezzuzren asirem i Yeqbayliyen, terẓiḍ asalu i webrid ireglen.Reglen-ak-d abrid ugaden, ugaden nɣan-k, nnɣan-k s leɣder ass n 25 yunyu 1998 deg webrid-ik s axxam, kečč akked tmeṭṭut-ik d weltma-s n tmeṭṭut-ik. Nɣan-k ɣilen ad nɣen asirem i d-tesluleḍ, taggara yeswa s idammen-ik yefti, yeqqim-d yisem-ik lebda deg yimi n lɣaci, yettwajerred deg wul n Yeqbayliyen, yettwajerred deg umezruy n tmurt.
Nḥemmel dderz nettɛeggiḍ
Nettkaw am uceṭṭiḍ
Ntettu ansi i d-nɛedda
Yeɛreq ccedd n uyeddid
Nettnadi ɣef ssmid
Anda akken i izad ukerfa
Tameslayt i aɣ-d-ineǧren abrid
Ḍlan-as ssḍid
Ula d bab-is yestehza
Ccɣel ur yelli d ajdid
Neggul ur nerkid
Seg-neɣ i d-tjebbu tyita
Si tizi alamma d tizi, n Tqubaɛin neɣ n At-Ziki, sslan akk i ṣṣut-ik. Amennuɣ-ik yeldi allen i yilmeẓyen, walan tidet yeffren, slan-as deg yimi-k, ddurin tikti-k.Tenniḍ-d ayen iceɣben ul-ik, ur tessusmeḍ. Terẓiḍ asalu akken wiyaḍ ad lḥun war akukru. Tenniḍ-d tidet yeffren, tenniḍ-tt-id ur tugadeḍ. Tenniḍ-tt-id ih, tenniḍ-tt-id akken tella. Terẓiḍ lqid n tugdi, terniḍ, terẓiḍ ssnasel yurzen allaɣ n yemdanen.
Ay a mmi ur ak-ḍḍmineɣ ara
Tamussni d lehna
Di tmurt i itetten arraw-is
Tutlayt i d-nekkes i Fransa
S larwaḥ n Ccuhadda
Neqqḍen-tt i Uzzayri deg yiles-is
Di tnexsas ideg i d-negra
ad nhemmel, ad nteddu ur neẓra
Am lmal inekren bab-is
Xas nezreɛ ulac lɣella
Ɣef yidammen teswa lqaɛa
Amussnaw yejreḥ wul-is
Tecniḍ ɣef tmaziɣt, s teqbaylit, tugiḍ miḥyaf, tugiḍ xemsa ɣef yimi. Tecniḍ ɣef waṭṭan-ik, ɣef temsal yurzen ixef-ik. Anwa ur nesli i ṣṣut-ik mi akken d-yebbeɛzeq. Anwa ur nesli i taɣect-ik mi akken d-tcerreg ṭṭlam n tugdi, tinna yerẓan ssnasel yurzen tilelli. Tecniḍ i yiman-ik, tecniḍ i wiyaḍ, Ansi i d-yessawel lḥeq, abrid-is ad t-tawiḍ.
I d-yebreq wudem n tlelli
Knant-d tseḍwa ibeɛden
Tettwakkes lxemsa n yimi
Teḥwaj tmurt irgazen
Deg yinaṣliyen tettgani
D nutni ara tt-yessenquqlen
A yir amḍur akken ad as-yeɣli
Aṭas n temsal i d-tenniḍ akken i tent-twalaḍ ur tugadeḍ ara yiwen, tumneḍ s tikti-inek. Tewwiḍ abrid-ik di ṭṭlam akken ad tessufɣeḍ Leqbayel ɣer tafat, ɣer tafat n tidet. Tugiḍ azaglu ɣef tuyat, tqebleḍ ad terẓeḍ wala ad teknuḍ…
Ur d-wwin talwit lesnin
Amek ara yiḥnin
Win yewwet laẓ s aqerru
Leɛlam neḥrez s tismin
Ɣef win ǧǧlent tlawin
Tɣunfa-t tiṭ ad tewɛu
Yefsex yiṭij n tmanyin
Irekkem-d tudrin
Fell-as yezlez uɣurru
Tafat tettnadiḍ tefti. Tenniḍ-d asmi teddreḍ: « D Leqbayel i d leɛmer-iw », asmi akken i temmuteḍ yal Aqbayli isuɣ yenna : « D Lwennas i d leɛmer-iw… ». D argaz neɣ d tameṭṭut, d ilmeẓyen akked telmeẓyin, ula d igerdan imecṭaḥ suɣen : « Ass-a azekka Lwennas yella, yella… ». Tenniḍ-d :
Lwajeb asirem ad yili,
Deg wulawen ad yefti,
Xas akka lweɛd ay iteqqes
Ma yella wteɣ di gma ass-agi
Tasa-w ur t-tugi
Bɣiɣ kan ad yefriwes…
Tesseḥbibireḍ ɣef tegmat, tebɣiḍ ad tili deg wul n Yeqbayliyen, tebɣiḍ ad tt-teẓẓuḍ deg wul n yal d Aqbayli. Maca ggullen fell-ak, ggullen fell-ak ad ak-nɣen, imi i d-tekkreḍ mgal tikti-nsen. Ggullen fell-ak, ugin-ak ad tiliḍ d kečč, bɣan-k ad tili am nutni. Ggullen deg-k ad tessusmeḍ, neɣ ma ulac ad ak-nɣen. Ggullen fell-ak ur ten-tugadeḍ
Xas akka ifadden-iw ɛyan
Ad smesdeɣ taɣect-iw
Ad as-d-slen medden akken llan
Ur ttakeɣ afus ɣef tmurt-iw
Ad truḥ deg wecruf n zzman
Skud bṛaṛḥent wallen-iw
Ad asen-zwireɣ i yimeɣban…
Nɣan-t yemmut ? Yemmut deg webrid-is imi yuɣal s axxam-is, sɣamen-as-d nɣan-t. Yemmut imi d-yeqqar tidet, nɣan-t imi d-yeḍleq ayen walant wallen-is. Ḥekmen fell-as ad awin iziɣer-is. Nɣan-t wid-nni iḥemmlen lmut ugar n tudert.
Muqlet mebɛid ttxilwat
Wigi la ineqqen banen
I leḥkem ẓẓayit tuyat
Ur sɛin ɣef wayeg ara ḥiren
Faqen s uzekka
Ur ten-iḍemmen ara
Tetɣewwel tzehher tlafsa
Xelqen-tt-id deg-s ɛewqen
Nnɣan-t sleɣder, tafekka-s tṛuḥ, isem-is mazal-it yella, mazal ad yili, deg umezruy yura. Temmuteḍ ɣef tidet akken a d-tban, temmuteḍ akken a d-kkren wiyaḍ ad ḍefren abrid-ik, abrid n tidet, abrid n tafat, abrid n tlelli akked tugdut…
Deffir-k d izli i n-yernan
Yeɣleb iẓekwan
Wala ixxamen di tudrin
Lecyax yettrebbin lexwan
Rwan iseflan
A s-nettqezziben ad terkin
Sseɣlin-d rrehba deg yizenqan
Ur zgilen amkan
Zellun s yisem n ddin
Ẓẓur d lfuci imeεfan
Γeṭṭlen yis-s widak yeɣran
Tezdeg mi ara t-id-awin.
Fahim MESSAOUDENE
Share.