AΣESSAS N WURTI – AḤRIC WIS-TLATA (ANEGGARU)

0

– AḤRIC WIS-TLATA (ANEGGARU)

             Ussan ttemzuεlalen, zeḥḥben tudert deffir-sen am tili itessu utellis yeddalen uḍan. Ttif ass yettεeddin, win d-yettemmalen. Dda Ḥemmu yegdel-it ḥellu. Kkren iberḍiyen-is deg wusu. Ma d nna Melluga, tageswaḥt d-rebbant tmucuha yessettuyen laẓ d tingaẓ almi tettamen s iεessasen d tewkilin akk d wayen d-yesεeddayen asirem si ccqayeq n tirga, teqqim d acu i teqqim, ha-t-an daɣ yečča-tt-id wul-is ur nerkid ur nesserkad. Yiwen wass, tekker mi yedden uyaẓiḍ. Igenni yeqqber, yeqqezbel seg usigna aberkan. Yebda la iremmez. Tafat teggumma ad d-teflali. Timiqwa ugeffur bdant la d-smiqiyent. Yal taquddirt annect n tberquqt. Σni tecleε! Tḥelles i tqesrit-is. Tesbur timeḥremt i tuyat-is. Tebra-yas-d i tixsi, ad tt-tehnu s urti. Ula d ssiwan mačči tegla yis-s. Ur tt-id-tefni ara tdarit; yerna ur ferrsen ara medden tiferkiwin d yeqwiren s yiwen ufus ma teṭṭef ssiwan deg ufus nniḍen. Nna Melluga ur tḥemmel ara aseqqecmeε yettgallan di bab-is.

Mi tewweḍ ɣer lexla, ka i teεreḍ tgeswaḥt ad teẓẓeε seg wallaɣ-is taluft-nni umi tettarra ifeẓ am yir targit, ulac. Seg wasmi i n-tufa agraw yezzi-yas i taklit, yella nettat d alejlej. Ur tezmir ara ad tesfeḍ tadyant ijerden di ccfawat am tecraḍ yuran deg wenyir. Tezga tettawi tugna-nni taseṭṭaft ger wallen-is.

Σeddi-ik tura kečč ini-yas i nna Melluga ad telti d wayen nniḍen! Tidmi-s tteddu ɣer weqqwir ma yella kra ad tessusi neɣ a tegdem, ma d iḍarren-is skerkiren-tt lewhi n yiɣzer i tt-ijebbden am ddkir.Tleḥḥu am tin yettarran awal i wanza.

Simiwessaεa, ddunnit merra tessusem. Ula d iẓerkeṭṭaf mačči kkaten. Nna Melluga tessikid anda a twali taqameţ-nni iɣef tεennec teslit iɣef ur tebni. Ulac. Ur twala iqiḥ. Yebberbek-d wagu ademdam. Ula ansi tεeddiḍ a tiṭ. Lexla yettulles. Ugar tadamcact n yiḍ zaylellu n tafrarit.Agama yessewḥac. Tleḥḥu am tin ileḥḥun di teẓgi yeεlulqen ger igenni d tmurt tɣunza tziri.

Ɣas akken tteddu tettezlikkiḍ amzun la tzegger asif, treffed ijufar-is ammar a s-ten-ixezzeq inijel, yeqqreḍ-itt uɣeddu n tara. Teɣli. Tekker. Tesfeḍ allen-is. Mi tent-id-teldi, tfuj ɣef taffa n yesɣaren ur yejmiε ufus-is. Taf-n tineqqlin-nni sennig teεwint, ttwafersent. Tuɣal tesla i lheffa n kra isekkeḥ am lebraq. Cwiṭ akka, twala ileccacen la ttemrehwalen am tqucac isekla yettenɣelyaḍen deg waḍu. Tesseḥrec allen-is, tuna-d lḥurum-nni ma yella wi yellan din. Ulac. Ur yettnuḥ ula d uccen. Yeccattew weglim-is. Tendeh: « Ay aεessas n wurti, ṣṣeṛ-aɣ seg wayen ur nelhi! Ttxil-k a bab igenni, mneε-aɣ seg yir teswiεin d yir tqaεtin ; yak ur nednib ur neεsi, sseknu-yaɣ-d abrid a nali… »

Tesqerqer-d tixsi s axxam.Ur d as-terri ula d tiseɣlit i wurti.

 

Dda Ḥemmu yugi a tt-yamen. Yerfa fell-as ula d reffu:

“D acu a kem-yawin s urti? Yak nniɣ-am ur ttuɣal ara ad truḥeḍ ɣer lexla ma ur neddukel ara akken!

– Ur d iyi-fki ara wul-iw ad ǧǧeɣ taferka-nneɣ war ma sfeqqdeɣ-tt ula d asefqed.

– Mačči yiwet i la d-tesnulfuyeḍ ! Ass-nni tufiḍ-n iniɣman ttwaleqqḍen, ass-a la teqqareḍ tufiḍ-n tineqqlin ttwafersent. Netta, d aḍu kan ara tent-id-icelxen.

– Yeqεed unegzum-nnsent! D anegzum n tgelzimt mačči d aclax…

– Nniɣ-am susem!

– A s-neg d aclax i tent-id-yeclex waḍu, i taffa-nni i n-ufiɣ isettef-itt baba-k nnig-sent, d aḍu daɣen? Mer d aḍu, tilfi ad bbruzzaεen yesɣaren am tɣeṭṭen yeǧǧa umeksa yal yiwet anida terra. Walaɣ baba-k mi yezḥel ɣef tegmert yuɣ abrid d-yettarran si ssuq. Ahat syin i d-yekka?

– D leεmer-im i isewwqen a d-yaǧew aɣilif s lgelba a m imelluga. La teswehlifeḍ.

– S yixef n winna akken yeǧǧan tasa-w tettquddur, ar akka i yella lḥal. Ma ur tumineḍ ara, steqqsi tixsi…

– Rnu-d win !

Ur d as-slin ara i tixsi mi d-tesbeεbeε. Dda Ḥemmu yegzem-as awal i nna Melluga.

– Nniɣ-am dayen! Simmal εemmal la teqqaz deg-m tibbehbit. Tefruriḍ am weɣrum ubelluḍ tikkelt-a!

– Xiic! Berra n tewwurt!

– Ma tkemmel akkagi, ugadeɣ ass nniḍen a yi-d-tiniḍ tufiḍ-tent-in yenɣec-itent baba, ma ur yegla yis-m s aẓekka. Ihi ggal-iyi ma teqqleḍ yakk a kem-yefk webrid s urti.

– Imi akka ata dɣa, ma qqleɣ ad zziɣ ɣer din, a wer d-aliɣ ɣef iḍarren-iw. Skud yakk werεad teḥliḍ, ma yefka-yi webrid ɣer lexla war ma zzewreɣ-k zdat-i, ur ttusemmaɣ ara.”

 

***

Ddurt tessawal i tayeḍ. Yekker dda Ḥemmu seg wusu. Yeffeɣ akken yettmenduduε ɣer tejmaεt ad yekkes ciṭ lxiq. Yaf-n tinuddiwin-is din. Wa yeẓẓiẓin iṭij, wa yettdummun, wa yetturar tiddaz. Cerhen dayen kan wid t-iḥemlen imi t-walan yejji acemma. Niqal nwan yakk iεedda lqecc-is. Awal yettawi-d wayeḍ. Ata iluεej-it-id Muḥd Umeẓyan n At Buledda:

“Amek akka ay aḍeggal, ayɣer i la tberrid fell-aneɣ ibawen?

– Wzen imeslayen-ik ay Abuledday!

– Ih! la tettihiyeḍ fell-aneɣ neɣ amek?Sya la teqqareḍ ur tekkireḍ ara seg wusu acḥal uya, sya la teddeḥdiḥeḍ s urti.

– Mer zmireɣ ad awḍeɣ s urti, ur d ak-ttaǧaɣ ara taslaḍt-nni iwakken ad tetturareḍ tiddaz d warrac. Tebra ar d ak-sserwuɣ amniqel.

– Ihi si melmi akka i neqqcent tneqqlin iman-nsent? Ahat d iεessasen n lexla i d-inuben fell-ak?

Dda Ḥemmu iremmeq-it s yir anexẓur. Muḥd Umeẓyan yeεreḍ a s-ireqqeε awal.

– Walaɣ snat tneqqlin-nni nnig lεinser ttwamegglent mi d-qqleɣ si ssuq iḍelli. Yerna twennεeḍ-asent ameggel.”

Dda Ḥemmu yebda yestemtum; yesmeεriq-as deg umeslay. Ibeddel-as iger i usentel. Yenna-yas deg wul-is: “Mi k-seqqan, ddem-itt! Aha kan, ẓriɣ ansi i d-tekka tyita! D weltma-s Ubuledda i yerẓan awal-iw. Tekker-asent i tmeɣrusin deffir weεrur-iw s ugelzim-nni i la tekkat s tuffra deg uqerruy-is.”

Seg yimiren, amzun yella wi t-yesɣimen ɣef isennanen. Daɣnetta ur n-iεeṭṭel aṭas di tejmaεt. Yeεna-d tamɣart-is s axxam. Yessared-itt tarda ukerciw. Nna Melluga tettgalla ara tt-yerren d ibki:

“Uḥeqq at wakka imir-a d kra i ɣ-yezdin ɣef lḥif d wurrif, ma yefka-yi uḍar-iw s urti seg wasmi akken i yi-tesgalleḍ. Ahat d ilef a tent-ifegglen?

– Ilfan ssekfalen s temɣilin ma ad afen ka tweggirt, ur neqqcen s uqabac, ur kerrzen s tgersa.

– Mer a k-iniɣ d baba-k a tent-ineɣcen, a yi-tesmexmxeḍ daɣen; ur d iyi-tettamneḍ ara.

– A kem-amneɣ kem yefrurin, ad ǧǧeɣ argaz?!

– Wali ziɣ! Imi d argaz i k-d-yennan, tumneḍ-t. Ma d nekkenti s tulawin, nelha kan i leqdic d usebrureḍ!

– Ur ttbeddil ara awal s wayeḍ. Limmer d ilef, ur d iyi-d-yeqqar ara Muḥd Umeẓyan-nwen belli wennεeɣ-asent anɣac. Rewleɣ-d si tejmaεt am win umi yefsi waggus. Yettwakkes fell-i sser…

– Ihi a k-d-ggalleɣ anda i k-yehwa, ma d nekk. Ahat tebda-k-id tatut ula d kečč? Yak leεyub ttraǧun tewser. Imahat yella win tweṣṣaḍ a k-tent-yenɣec mi ara d-yefru ssuq-is?

– Aha berka ur smiddiε ara fell-i! D isewwiqen-im i din yewwḍen.

– S yixef n Baḥi-nni yunagen ur t-ṛwiɣ, ma d nekk. Nekk xḍiɣ i yizunduren-agi i d-teggareḍ fell-i.”

Ma teggul-d nna Melluga s Baḥi, bedden waman. Dda Ḥemmu, am win a t-id-yewwten s ubeqqa mi yesla daɣen i wawal-nni n ssuq. Yal tikkelt, deg wass n ssuq i d-ttnunnutent tedyanin-nni ur nettεeddi di tewwurt. Yezzi-d wass n ssuq, yekker dda Ḥemmu s tin n nnif. Yeddem lfuci, iga-yasent lεessa i tneqqlin-nni. Simi yeqqεed iman-is deg uεecciw, yeṭṭef tiɣerrit, ata yeccerkeḍ-d wergaz s ugelzim s urti-s. Sani ara yerr? Yeεna taneqqelţ-nni tis tlata, a tt-yenɣec. Yeccerɣet fell-as dda Ḥemmu. Reεdent tɣaltin s wanu:

“Ḥbes din neɣ ad awiɣ llqeḍ-ik!

Argaz yezzeεlelli agelzim. Yerfed ifassen-is s igenni. Yerra-yas-d s tergigit:

– Qil-iyi i wudem d tgujilin! Anef-iyi a k-in-ssegziɣ ttxil-k. Nnaɣ ay argaz lεali ḥala nekk i tesεa yelli yeǧǧlen ɣef yessi-s.

– Dda Ḥemmu yeffeɣ-d seg utemmu. Yuder ɣur-s, abeckiḍ ger ifassen. Yewweḍ-it imirimir. Yessers-as tixnefyac ɣef wanzaren-is, yenna-yas:

– Ziɣ d kečč a yir ssekka?!Ad iyi-twerteḍ, nekk d amuddir?!

– Ur k-werrteɣ ur d-tenni tedmi-w akka.Awer awḍeɣ asmi ara ɣelteɣ ayla n win ur d-id-teǧǧi yemma.

– D acu a k-id-yawin ihi ɣer tferka-w neɣ terriḍ iman-ik d aεessas n wurti?!

– Sers abeckiḍ-nni tura ttkil n wudem-ik! Ammar ad yecceg uḍaḍ-ik γef zznad, ad tawiḍ takeffart-iw, tanfeḍ-iyi a k-n-iniɣ ka yellan.”

Dda Ḥemmu yerẓa tameggḥel yeǧǧa i lmendad, yessader-as tixnefyac zdat-s. Yessendi-yas tameẓẓuɣt winna. Argaz yebda yettales-as-d amek tella si tazwara:

“Nekk n At Luqam, si taddart Ifuraẓ. D acu-t wassen, kkiɣ-d si ssuq, tedduɣ ad rzuɣ ɣef yelli ur nesεi ḥedd nniḍen d lwali ala nekk. Yessengef-iyi-d webrid almi i nezfeɣ si laẓ akk d fad. Kkaweɣ am uceṭṭiḍ. Ur s-nniɣ ara ad d-awḍeɣ ɣer lεinser-agi-nwen almi s nnεi bu turin. Swiɣ ticerrib n waman di tdikelt ufus ayeffus, dɣa yuli-yi-d nnzaf. Ziɣ isubb-iyi sskeṛ ur k-εniɣ. Mer mačči d tibexsisin-nni i d-kkseɣ si tneqqlin-agi ččiɣ-tent akken s lliqa-nsent, yalli a yi-d-afen yemsewqen qqureɣ dagi am uɣerda yettwarehǧen. Seg wakken bnin-it, gliɣ s kra n tbexsisin i yessi-s n yelli. Matter icerhent! Tageswaḥt-iw, teḍra-tt yid-s am nekk da ur nesεi taferka, ur yelli wanda a nxerref. Dɣa seg wassen, ggulleɣ ar d asent-rreɣ tajmilt i tneqqlin-agi-nwen. “Win ur nezmir i lxir, yerr areṭṭal.”

– Ihi d kečč i ileqḍen iniɣman-nsent ass-nni?

– D nekk, ih. Ula d afras, ferseɣ-tent akken ssneɣ. Ur d iyi-ttqassa ara kan ma yella wanda ur d asent-gerrzeɣ ara anegzum. Ugadeɣ i yi-d-yettafen ma slan-d i tyita n tgelzimt, dɣa llan kra ifurkan yerkan i d-geddḥeɣ kan d ageddeḥ. Yibb°ass, mačči cwiṭ niqal d-teɣli fell-i tmeṭṭut! Mer ur znukreɣ ara s lemḥirat, ṭṭfeɣ-tt d arabeε, tilfi ad yekker uberraḥ da.

– Ula d nekk akka i s-nniɣ i temɣart! Dayen tura, teddez tebrez.

– Amek?

– Uhu? La ttmeslayeɣ kan weḥd-i. Lḥasun, imi d ayen yelhan i tenwiḍ, aql-i qaleɣ-k. Ur d iyi-ttqassa ara ula d kečč imi k-sxelεeɣ.

– Tura ma ulac uɣilif, eǧǧ-iyi ad kemleγ tajmilt-iw, ad neɣceɣ xerssum taneqqelţ-agi, sakin ur ttuɣaleɣ ara yakk ad d-anfeɣ s ayla-k.

– Ulamma d urti n baba d jeddi, sya akka d afella, tineqqlin-agi eg-asent amzun d ayla-k. A k-ḥasbent ma ur d asent-teččiḍ ara nnfeε kečč akk d yelli-k d tgujilin-is. »

 

 

***

 

 

Dda Ḥemmu yuli-d s axxam am umuḍin-nni i d-yeswan ddwa n ḥellu. Yecreh wul-is dayen kan imi tefra s liser tedyant t-yerḥan geddac aya. Iḥar a d-yaweḍ s axxam iwakken ad as-yessefru i temɣart-is taluft-nni i ten-yesluɣen talwit.

Akken kan i t-tefka tewwurt n wefrag ɣer lḥara, temmuger-it-id nna Melluga s snat tebratin i sen-d-yuzen Baḥi si Fransa. Ur d as-tgi ara a t-id-yali ula d awal. Tmekken-as-tent a s-tent-id-iɣer. Yeldi tamezwarut. Nna Melluga tesqiqic, amzun ula d nettat tessen ad tɣer. Dda Ḥemmu yeɣɣar, yettecmumuḥ. Tinna tewqeε deg-s tmellalt. Yeffeɣ-d wul-is ahat am wakka i d-tessufeɣ ul n kra imeɣriyen tullist-agi yettnejbaden am lastik. Tenna-yas:

“Aha tura ini-yaɣ-d d acu i-d-yenna!

– La d am-yeqqar, ssulliɣ; a tawaɣit-im!

– Yezweǧ? A lḥif-iw!

– Yuɣ tarumit, ih!

– Ad wteɣ agejdur s uqerdac.Ugadeɣ ad t-tawi, ad ijiḥ i lebda.

– La d am-yeqqar, kkes aɣbel i wul-im; akka tura zemreɣ ad sεuɣ lekwaɣeḍ. Ur ttεeṭṭileɣ ara a n-aseɣ.

– D tisin-is εad i nuklal! Ɣur-k anda i tt-id-yettawi ɣer liḥala-yagi-nneɣ! Wissen dɣa amek-itt trumit-agi?

– Di nnekkwa kan i d tarumit.

– Ihi εad! Ma tecmet, ad rwun deg-neɣ taḍsa yemcumen.

– Ur ttagad, ur tt-id-yettawi ara.

– Uk, cwi! Wissen ansi-tt? A wi yeẓran amek i tga!

– Tura ad tt-twaliḍ.

– Anda-tt? Σni tusa-d, yezzwer-itt-id di tebraţ?

– Atan daɣen bdan-kem-id idaddaten-nni-inem! Eǧǧ-iyi a m-n-fakeɣ awal.

– Aha segger, fak-iten-id! Ur ten-id-sseqzuzum ara d aseqqzuzem am tbururin. Lḥaǧa, lḥaǧa a tislit!

– La d am-yeqqar, accki-tt! Ɣas ur tzad ara di ssifa, ḥnin wul-is. Ur ttqejjim ara aṭas deg-s mi ara twaliḍ tawlaft-is di tebraţ-agi tis snat.

– Ɣiwel ihi ldi-tt. Ḥareɣ ad tt-waliɣ amek-itt tčawraɣt-agi tamraεt i t-yessexfen almi i tt-yuɣ.”

Nna Melluga tεudd imi d tarumit kan dɣa tecbeḥ teksumt-is, warraɣ wemzur-is, tif tayawt-is, tif tigawawin… Daymi i d-yeffeɣ wul-is, tebda aqejjem. Terra-tt d tamraεt, d tačawrat xas akken werǧin tt-tessin.

Dda Ḥemmu yeldi tabraţ-nni tis snat, yebda yessufuɣ-d tawlaft-nni s lemḥadra, iccer iccer, iwakken ad yeskuffer tamɣar-is ugar. Iḥemmel ad as-yeddu ciṭ di nneqma. Yeqqar-as i nna Melluga:

“Ur ttagad a Melluga! Mačči d zzwaǧ n tayri iwakken ad am-t-tawi. Ahat d tačemɣart m imelluga akka am kem i yufa, d acu kan nettat tesεa lekwaɣeḍ n fransa ucaylelleh, wessiε wul-is d texriṭ-is yeččuren d iḥemmuten. Ad am-d-tesserwu iqefḍanen, ijipunen, lbaliṭat akk d ssebbaḍ ṭalu sufella!”

Netta yekkeεkeε d taḍsa, nna Melluga tḍal kan ɣef tewlaft-nni i d as-d-tejleq, dɣa texcawet mi tt-twala. Teccef-itt-id tidi tasemmaḍt. Lleɣwin ifadden-is, ɣerrben wallen-is, tekcem εemrayen.

Almi i tt-iruc dda Ḥemmu s waman isemmaḍen, yesselxes-as tanzarin-is s lxel, d wamek i d-tendekwal. Yenna-yas:

“I ma berriket, εni tenger ddunnit? Awi-d kan ad yesεu lekwaɣeḍ ula d netta, ur t-id-ttẓeεεiken ara deg uɣarrabu n smid am yir sselεa!

– Mačči d ayen i d iyi-ssnezfen!

– Acimi i texcawteḍ ihi?

– Wa d la fuṭu n taklit-nni i n-ufiɣ ass-nni la s-yesberbir baba-k deg yiɣzer, asmi i yi-d-yenna yya-d a s-tewteḍ lḥenni i teslit-im, ayagiiiii! Kkess-itt, ffer-itt, d tinna.Yerna tugiḍ a yi-tamneḍ… »

Tixsi terra-tt i teɣratin. Tesbeεbuε trennu. Tessummel lḥara s beε beε beεεε.

Armi d seg-s akka, i s-yessefra dda Ḥemmu i nna Melluga tadyant uterras-nni i sent-yettarran tajmilt i tneqqlin…

 

TEFRA TFUK

Racid n Tiɣilt 01/17

 

Share.

About Author

Racid U Tiɣilt

Leave A Reply