Awal ɣef Dda Muhand Arab Bessaoud

1

Talalit-ines deg useggas 1924 di tmurt n Leqbayel, Tagemmunt n Lejdid. tamurt n tẓuri d umezruy. 15 iseggasen deg wesmud-is mi yerra lwelha-ines ɣer ukabar itri n tefriqt ugafa ”l’etoile du nord-Africaine” d yekren mgal amnekcam afansawi. Imi d netta id amussu aɣennazri amezwaru, ilul-d di Paris, ɣef ufus n kra n yelmeẓyen iqbayliyen n tallit-nni, ger-asen, IMACHE. SI DJILALI, AIT TOUDERT, BOUNOUNE…aneɣmas n tmaziɣt ALI IMACHE yemmut di 1946, Muhend Arabe yella d aselmad, di yuɣal yekcem deg ukabar n tirni n weslelli aɣalnaw, FLN .
Di yennayer 1955 KRIM BELKACEM yiwen seg massayen n tmurt n leqbayel yerrat d imḍebber ɣef taywalt n temnaṭ-agi. Tawilayt tis III, syen ɣer twilayt tis IV ayen iwumi qqaren L’Algerois, s yen yezger ɣer tmurt n Lmaruk. Mi yiweḍ ɣer Lmaruk yeɣli-d deg umerdax n Boussouf, aqadum idammen, d Ferhat Abbas d Krim Belkacem-it-id-iselken.
Di 62 mi tewwi Lezzayer timunent-ines, yugi cciɛat, yugi lerbaḥ, anda imjuhad d-tessegra tegrawla bdan hewwṣen, bdan cellxen di lerzaq yeqwa-tt buḥwaṣu, netta yeṭṭef di lɛehd n Wenbir 54. Di tallit-nni i yura adlis-is ɣef umezruy n tegrawal, s yezwel: a rrezg n imeɣrasen ur neḥdir ara “”hureux martyres qui n’ont rien vu” adlis-agi d asennan ara d-yessefin tisfi tasertit n temsalt yettwassnen “les Berberistes “ aql-aɣ deg useggas n 1963, azemz n uzizreg n wedlis-agi, Dda Muḥend Arab ibeggen-d s wudem n tidet d akken Bumedyen d aɛdaw amezwaru n tegrawla.
Di tedyant n 1963 n FFS Bessaεud Muḥend Arab, yedda d watmaten-is, yettusemma d imḍebber aserdasi, aserti n tmurt n Leqbayel n wadda. Seg-imi wid d-yekkren mgal aṣaduf n tallit-nni, wa yemmut, wa yettwaṭṭef ɣer lḥebs, yerna-ten udabu aḍeddar. deg useggas 1965 yessaweḍ ad yerwel ɣer Fransa. Di 1966 yessers tasbedda Agraw Imaziɣen ” l’Académie Berbere” , netta d watmaten-is n umennuɣ Taos Amrouche, Said Hanouz, Amer Naroun, Muḥend Ameqran Khlifati. Y Bouchek, M Arkoun…
Leqdic deg wegraw imaziɣen d win yellan deg tigawt, ama ɣef umezruy, tutlayt, ilugan n tira, ccna, tamedyezt, timucuha d wayen yellan merra d tigemmi, tasnilsit…
Agraw imaziɣen di T-shirt yettwaru s tifinaɣ, merra imaziɣen s zzuɣ i tettlusun ttzuxxun yes-s deg yiberdan. Xas akken ttawilat ulac merra. Acu kan lebɣi meqqer. Agraw Imaziɣen yettheggi-d timeɣriwin, isaragen, asezri  n isura icudden ɣer tmaziɣt.
Agarw imaziɣen yuɣal d llem i timuda n izayriyen di lurup “amical des Algeriens en Europe” imi merra iminigen ttruḥen ɣer tmeɣriwin d yetheggi wegraw imaziɣen, uɣalen ɣunzan tudsa-agi n udabu.
Ussan n umalas, uṭṭunen, amenzu useggas imaziɣen, ismawen n wemdan s tmaziɣt, wigi merra llan tesfeḍ-iten tatut, d netta id-asen d-yerran tudert, di tegnit n wass-a nesseqdaciten. Aseqɛed n tifineɣ. Asenlfu di kran n taɣulin ”néologisme” asenjak imaziɣen yebḍa ɣef 3 wanuɣen wa nnig wa
1 azegzaw : ilagrakalimages
2 adal : akal n tyerza yezga-d ger yil d tniri
3 Awraɣ : tiniri d tnezruf
Di tlemmast nsen ad naf askil n ⵣ s tifineɣ tura asenǧaq-aki yetwarfed di Lmarruk, Lzayer, Libya, tunes, tigzirin tiknatiyin, siwa di Maser, aẓawad di mli, yuɣal d azamul n imaziɣen anda ma llan. Refdent deg tegnawt tzuxxun-yes.
Tasɣunt Imaziɣen texdem axessar ulac anda ur tuwiḍ ara, tiweḍ-d ula ɣer lzayer tetteddu seddaw tecḍaṭ, ayen i d-ixedman ugur ameqran i udabu amesbaṭli, seg imi yuɣal yettesḍaḍ anda ara yaf imeɣnasen yeqqaren tasɣunt-agi, aṭas n ineɣmasen i ikecmen ɣer lḥebs, seg imi yufan ɣur-sen tibratin n wegraw imaziɣen.
Adabu aḥercaw, yesseḥres ɣef yemḍebren n tmurt n fransa akken ad sḥebsen agraw imaziɣen. Imi tamurt n Fransa tettnadi kan leṣlaḥ-ines, daɣen tesɛa tuḥsif leqbayel tekna zdat lebɣi n udabu aḥercaw, teḥbes agraw imaziɣen 1978.
Dda Muḥend Arab yettwaḥbes di 1978, di Fresnes, 6 wagguren. Yeǧǧa tamurt n Fransa srid ɣer tmurt n Sbenyul, syen ɣer tmurt n Legliz
Ayen yura:
– heureux martyres qui n’ont rien vu
    – FFS Espoir et trahison
– L’identité provisoire
– Critique sur tajarrumt
– Quelque pages sur notre histoire
– Essai sur l’onomastique berbér
– De petites gens pour une garande cause
– Du réel habillé de fiction   (deg-s 3 yeḥricen)
ffs11  41zdlppf+wL._SX334_BO1,204,203,200_   mohand-aarav

Atas n tezlatin daɣen i yura ger asent

    teḥzen teqbaylit
    newwi-d tafat
    Amer
    tugdi
    kečč d kečč
    A Ccix
    nesla i yimaziɣen
    yeffeɣ-d ṣṣut 9 yettru Ǧerǧer
    Ruḥeɣ ddiɣ

Deg umagrad-agi ur bɣiɣ ara ad kemleɣ alarma wḍeɣ ɣer tagara n wussan-is, acku riɣ- ad as-anfeɣ akka mazal-it yedder, deg weḍris, am akken yedder deg wulawen d wallaɣen-nneɣ
ad tfakkeɣ s yiwet seg tezlatin-ines iggarzen:

Newwid tafat s wudem
Newwi-d tafat s wudem
Si tala-inem
A tamurt imaziɣen
A tamurt-nneɣ ɛzizen

Igenni-im yecbeḥ zegzaw
Yif alam ugarw
Mi tezreɛ tafukt tewreɣ

I d-yusan ay icenga
Si mkul lǧiha
Win d-yewḍen yebnu axxam
Mi d-iṣud waḍu n lejdud
S lebraq d rrɛud
Yeqleɛ-iten seg ẓewran

Freḥ admer-nneɣ aṭas
Si Siwa ar waṭlas
Seg igawawen ɣer Imuhar
Ilmeẓyen atan begsen
Am ssawalen
Am qqaren “A Yemma aqlaɣ “

Akken nella neqbel lmut
Aragaz tameṭṭut
Ad nefraq d ubarani
A d-nejbed amendil yefren
Ad wehmen medden
Ad nuɣal am zik-nni

Taɛkem yerfed waṭlas
Iḍegger-it fell-as
Yusa-d wass ad yestaɛtu
Yesbedd tiddi-s slewqam
Tura yesɛa axxam
Neḍmaɛ tekfa ddaɛwessu

Igennim yecbeḥ zegzaw
Yif alama ugaraw
Mi ara tectiq teɣzert adfel
Idurar-im ɛlayit
Kkan ɣef ddunit
Abeḥri deg-sen d asel

images (1)

Share.

About Author

youcef achouri

Youcef Achouri d aɛeggal di tiddukla Numidya, d amedyaz, d ameskar s tutlayt tmaziɣt, ddeqs n tsuqqilin i d-yerra ɣer tmaziɣt, gar-asent: - « Cyrano de Bergerac », « Al Aǧwad »... ; am wakken daɣen i yura ungal « ijeǧǧigen n ccwal» d wammud n tullisin. Am wakken i yella daɣen seg igejda n weɣmis « Tafukt », asmi yella s ttawil n lkaɣeḍ. Yella daɣen d yiwen si terbaɛt umezgun n tiddukla Numidya. Ar tura, ddeqs seg isenfaren-ines werɛad d-ffiɣen...

Un commentaire

  1. youcef achouri
    youcef achouri on

    limer nufi yal argaz, yal tameṭṭut yesseflen ɣef tmaziɣt, ad yesɛu yiwen « uportri » deg ara d-nales tudert-is d tiggawin-ines, ad as-nernu tugniwin, akken ad yeqqem i umezruy d tsutiwin d-iteddun. ilaq yal yiwen ad yeḥsu d akken teɛnat temsalt, mačči kan d tamaziɣt n uqemmuc.

Leave A Reply