A win yeɣran ttarix
I d-ǧǧan lejdud-ines
Lǧil aqdim izedɣen
D Imilul n Friqiya
Si Cengiṭ ar Ṭrables
Teččur s wewɣac mellulen
Isem-is Amaziɣ lǧens
Wid iheddren Tamaziɣt
Qqaren u ttarun yes-s
Gan-as isem Tifinaɣ
S tedbakin i tmeḥḥeṣ
A win yebɣan a tt-iɣer
Ɣur Ttwareg ad iḥewwes
Dinna a tt-tafem tedder
D netta i xtaren d iles
Tamaziɣt ɣur-neɣ ass-a
Tameslayt-is la tneqqes
Iṭij-is iɣerreb iruḥ
Yessegra-d agu iḍemmes
Arraw-is di temdinin
Ur tt-ḥsiben ara d iles
Ddmen Taɛrabt d Trumit
Almi d-kkant nnig-s
Ttun Tamaziɣt-nsen
Unfen-as teqqim weḥd-s
Ǧǧan lḥerma n lejdud
Teɣli almi texnunes
A nnger n lumma yettun
Tameslayt-is tettwakkes
A nnger n lumma icaxen
S lketra n ddin teṭṭes
A nnger n lumma iɣerqen
Deg uɣendef tewwet s leɣmes
A nnger n lumma iferqen
Yal taddart teɛzel weḥd-s
A nnger n lumma isewwqen
D adrim i d nnif-ines
A nnger n lumma ixelḍen
S uberrani izedɣen deg-s
A mmi-s Umaziɣ aḥrur
I usefru-yagi ḥesses
Terẓeḍ lqid d ssnasel
S amenɣi n weɛdaw bges
Gzem amrar yeggunin
Lluɣa-k a tt-yesmurḍes
Rfed-itt-id si ddaw uḍar
N weɛdaw-is nnaḥes
Err-d ttarix i lumma-k
Tessakiḍ wi yellan yeṭṭes
Ssekfel-d Yugurṭa yeṭṭsen
Si ddaw wakal ideffes
Heggi tiwizi i Umaziɣ
S lewfeq ger tarwa-ines
Akken a d-ḥellin Lezzayer
A d-tuɣal taleft tettwakkes
Di ddunit ad aɣ-d-iban
Ttarix ad nṛeggem yes-s
Sɣur: Ɛebdella Ḥaman
Wehran, aseggas 1956.
2 commentaires
Tawlaft-nni ( ideg ibedd dda Ɛebdella) tettwaṭṭef-d deg isekraf neɣ abniq (lḥebs) n Lambis, aseggas 1958/59. Tazmert d teɣzi n tudert i dda Ɛbdella d wid akk irefden isufa n tafat akken ad zzuzfen tallest (ṭṭlam) ɣef tmaziɣt d tɣerma-ines.
Yenna umedyaz-a imiren:
« Arraw-is di temdinin
Ur tt-ḥsiben ara d iles
Ddmen Taɛrabt d Trumit
Almi d-kkant nnig-s
Ttun Tamaziɣt-nsen
Unfen-as teqqim weḥd-s
Ǧǧan lḥerma n lejdud
Teɣli almi texnunes »
I tura, d acu ibeddlen ɣef yimi-nni? Akken t-qqaren akken s taɛrabt » i yecba wass-a, iḍelli »! Ma s teqbaylit, neqqar dɣa: » Anda i teqqen i tebra »! neɣ ɛad ugar, imi akka tura, ula di tuddar ttleɣɣiṭen s tɛerbubt akkd tefranṭiṭ!!!
D dda Ɛebdella n yimir-nni, i yettnaɣen ɣef uzarug n tmurt yakkd tmaziɣt almmi i tt-id-yewwi deg bu ukurdan n « Lambis » d Birdu (Mehdiya), d winna daɣen useggas n 1969 asmi trefden iɣallen n « S.M » i tallit n 10 wussan ur d-iban ma yedder neɣ yemmut? D winna n wass-a i mazal yettnaḍaḥ ɣer ccib n leɛmer-is ɣef tmaziɣt yakkd tamust imaziɣen!…
Akken s-yenna akken dda Sliman Ɛazem deg wawal-is: Argaz ur yettuɣal d ccmata, ccmata ur yettuɣal d argaz »!
Dda Ɛebdella d argaz n tidet, akken tenniḍ a Ǧamal, argaz yettban s ṭṭul mačči s wawal neɣ s yiwet n tigawt. D tudert-is ara d-yesbegnen dacu-t. Anda-ten wid i d-yeqqaren « Nekni d Imaziɣen » imi d yekker umussu amaziɣ, yeḥma-tt ṭṭbel; iɛedda kan ulemlum-nni, yal wa yuɣal s axxam-is.
annect-a daɣen yesselmadaɣ akken a nreṣṣi tikli-nneɣ, ur nɛennu ala lecɣal ilaqen, u yerna ilaq kan a netkel ḥaca ɣef wid ilaqen, wid yumnen s tidet, ma yella imsebriden ulac fell-asen litkal, tikwal ttarran ɣer deffir, ttruẓun ifadden, ttɛekkilen tikli ɣer zdat. Dda Ɛebdella, yesmektay-aɣ akk s temsirin-agi.
Wid yekkaten ɣef Tmaziɣt assa, ilaq ad zdin tizemmar-nsen ɣef yiswiyen ilaqen… tira, aselmed, asizreg